På örat

Min terminsstartsförkylning, som gör mig fumligare och vimsigare än vanligt, den har också satt dig på min hörsel. Jag säger va, och hur sa, så snart som någon talar till mig, oftast flera gånger om.

Vi anar höst, har bakat pizzor, tänker på söndagsstekar, grytor och lasagner. Båten är inseglad från skärgården, är nu redo för årets sista sluss. 

..., och de ska döden dö!

Fruktflugor, bananflugor och liknande, de göre sig icke längre här besväret!

Fredagsgroggar

Här dricks det ikväll enbart te och cocacola. Dock flyger tjugotalet fruktflugor omkring i köket, och jag vill ju absolut inte att de ska få en chans att ytterligare föröka sig!

I vasken hälles därför kokande vatten, ättiksprit och lite diskmedel, att stå över natten, och i en bunke på köksbänken ställes vatten, äppelcidervinäger, och så diskmedel även där.

Har på forntiden läst biologi, på dåvarande högskolan, för en man som mycket passionerat spred sin forskargärning kring bananflugor, och deras förökande. (Det är väl ändå samma sak?) Den mannen, han bodde högt upp i medelåldern fortfarande hemma hos sin mor! Utrotningsmetoder, de har jag fått googla mig fram till.

En trafikbetraktelse

Det är ständigt en man, i en viss typ av bil, som tokkör de sista hundra metrarna på motorvägen, innan det att två filer blir till en, med ett mitträcke, som tränger sig in framför lastbilen/tankbilen/timmerbilen/bussen i linjetrafik, det stora fordon som ändå alltid redan kör några kilometer över tillåten hastighet, med följ att hela den långa kön av bilar, som jag sitter i, hastigt tvingas bromsa in, helt tappar sin rytm.

Bilarna på bilden, de har för övrigt inte mycket med texten att göra!

Vilken pappa

Sjuåringen förundrat:

-Ringer inte pappa och önskar oss godmorgon? Vilken pappa!

Nu hör det ju inte riktigt till vanligheten att han, sjuåringen, numera är riktigt vaken vid den här tiden på dygnet, pigg och glad, överhuvudtaget talbar, frukostäten och fullt påklädd, så... 

Halva länet runt

Jag lämnade jobbet i Karlskoga, hämtade upp familjen här hemma i Hidinge, tankade i Fjugesta, vinkade av P vid tågstationen i Hallsberg, köpte sedan mojmat i Kumla, och mellanlandade där hos min mor, för nödvändig hårklippning av stort barn.

Nu snyter jag näsan, nyser och dricker te, hostar lite dovt, väntar på pojkarnas sömntåg.

*trumvirvel*

....., och DÄR slog den här terminens första förkylning till. Med full kraft!

Lästräning

Någon sitter på toaletten och läser hela sin läsläxa, två sidor, för pappan som står utanför. Läseboken ligger dock kvar på köksbänken!

Den första läxan

Mamman, som i begynnelsen var tidigarelärare, bland mycket annat i skolämnet svenska, hon är fullkomligt exalterad. Pappan, han ids inte ens att läsa föräldrainformationen. Sjuåringen själv, han tänker att han ju redan har gjort det där, i skolan, men går till slut med på att göra det, möjligen, i alla fall en gång till, imorgon. Jag ska nog lyckas med det att fostra dem båda. Tror jag. (Om än att det kommer ta tid!)

Det är dom små sakerna

Det är dom små sakerna i livet som gör skillnad! Personligen blir jag rent lycklig av att det är ett mycket bra pris på balar av Lambi, på såväl toalett- som hushållspapper, med hyfsat tryckt mönster, då jag är i behov av just sådana saker, och storhandlar på Coop. För övrigt bestod min stora kundvagn av i princip enbart lockvaror, och jag tjänade snudd på en femhundring, på sådant som jag ändå skulle ha, vilket gjorde min dag.

Annars började jag jobba 12.30, är någorlunda i fas på mitt nya jobb, har hunnit gått/lufsat/löpt, lagat fem matlådor, barnen är glada, och jag ser botten på våra tvätttunnor.

Undrens tid

Väl inne hos tandläkaren, så gick det bara fint. Han gapade stort och lät sig undersökas. Ingen kom till skada.

Väl hemma, vid halvåttasnåret, var jag riktigt sugen på ett glas vin och en skål med ostbågar. Jag bytte dock om till träningskläder och gav mig upp på det där löpbandet. Kände mig genompräktig!

Det kan bli en lång kväll

Ute är det tjugofyra härliga grader, och jag har efter jobbet, i dryga timmens tid, transporterat barn, kors och tvärs över stan, i bilen utan fungerande ac.

Nu väntar en kvällstid hos tandläkaren, för någon som inte alls har för avsikt att samarbeta. Jag borde ha tagit med mig en stickning!

Söndag, och kväll, i augusti

Någon försöker sig intensivt på det att bli sjuk, då det är brännbollsturnering på skolan imorgon, även för ettor. Uppenbarligen en fasa! Någon annan har en redig höstångest, maler på om det att snart både åka hemifrån och det att komma hem i mörker, njuter inte det minsta av dagen. En tredje är på Korttids, tillsammans med favorittjejer och älskade tanter, har ordnat sig en ny tandläkartid, redan på måndagens kväll.

Själv känner jag mig hyfsat i fas, med livet och tillvaron, välkomnar vardagen, och tänker att än är det sommar!

Coraline

Jag har stickat min Coraline i Semilla fino från BC Garn. Gillar den skarpt! (För övrigt borde jag kanske ha borstat håret, där innan fotografering, och inför publicering?)

Dagens skörd

Inte var det många kantareller i korgen, inte, efter dagens skogstur, men sjuåringen var mycket nöjd och glad, solen sken, och fikat smakade precis så gott som det skulle.

Entangled Vines

Min Entangled Vines, fick långa ärmar. Garnet är gosiga Malabrigo Worsted, inhandlat i Stickameras webshop. 

Passformen är bra mycket bättre än vad den ser ut att vara på de här bilderna. (Behöver bara blocka knappkanten en smula, den som jag glömt att sticka innan tvätt!) Jag är alls inte bekväm med att fotografera mig själv, i trädgården, under överinseende av idogt arbetande bönder, morgonpigga grannar, deras gäster, och motionerande klassmammor i mängd på vägen förbi! 

Finlördag

Det är lördag efter skolstart, och jag känner för ovanlighetens skull ingen jobbstress. Jag färdigställer en kofta, pratar länge i telefon med en vän, och väljer att gå/lufsa/springa istället för en andra frukost. Vi ska på kalas. Livet är gott!

Minsann, att hon kan

Det är nästan så att jag känner ett behov av att söka upp mina gamla lärare i textilslöjd, visa att jag nu syr knappöglor, och meddela att det faktiskt inte finns några hopplösa elever!

Knäppt

Det tar ju inte så särskilt lång stund, att sy i knappar, i ett färdigstickat plagg. Hur kommer det sig då, att det tar mig en evighet, i det att komma mig till skott, det att bara göra det, det att till sist få det gjort?

Även idag, kräftor i kvällssol

Varför ska man ändra på ett vinnande koncept? Kvällens kräftor, från Vättern, närproducerad snabbmat, intogs i värmande kvällssol på altanen. Vi suger det sista ur sommaren, andas helg.

Och på åkern arbetar bönderna, flitigt

Vi är ännu inte inne i vardagen, trots att vi borde, och har svårt att få till allt det där som vi ska, få den att riktigt fungera, att bara rulla på.

Någon har idag, i skolan, läst sitt livs första bok, var modig och försökte, och det gick ju bara fint. Någon annan har protesterat mot det mesta, mycket bestämt, och fick faktiskt, för en gångs skull, också lägga in ett veto, och då mot en tandläkartid. (Vi ska nu ha i åtanke, att han alltid annars pratar och tjatar om sin tandläkare, Anja, året runt, i princip dagligen!)

Hushållets vuxna, de bara gäspar stort, tänker att snart då är det helg, och då vankas det kräftor, kalas och festligheter, vila och kontemplation.

En utmaning

Jag har numera såväl arbetskamrater, elever som deras föräldrar, som minner mig starkt om Tabita. Vilket gör att jag  i vissa sammanhang tvingas anstränga mig å det väldigaste, för att faktiskt hålla masken. Kanske är det dialekten? Det är ju som lokalt.

Maträtter som man helst inte äter i skolmatsalen

Imorgon vill jag inte äta tillsammans med mina elever, trots det att jag ska. Maträtter som heter sådant som Gudfadersoppa, de bådar enligt min erfarenhet alls inte gott!

För övrigt är de snällare än snällast, mot mig, eleverna på min nya skola, med en viss reservation, då jag ännu inte träffat på den beryktade årskursen, i någon större utsträckning.

När man inte gillar att duscha

När man inte är så särskilt förtjust i att duscha, då kan man här välja pappan, och kalla honom för världens bästa duschare. Man kan också förhala det hela, ytterligare, genom att riktigt länge välja exakt precis rätt handduk, för kvällen. Ska det vara Angry Birds, eller rymdvarianten av detsamma, Batman, Lego, Legoland, eller kanske någon med något motiv från Bilar eller Rory Racerbil? Svåra val, men ren ska han bli. Tro mig på mitt ord!

Uppdaterar:
Han är nu iklädd pyjamas, med motiv från Stålmannen, och någorlunda tvagad.

En mycket motvillig ettabladdare

Åååååhhh YES!, sa han, och knöt näven sin i en segergest, högt upp i luften, då han upptäckte att just Sandra var hans bänkkamrat. Sandra som han faktiskt lekt allra mest med på dagis, hon som är så rolig och modig, påhittig, skrattar så högt, omtänksam och snäll, inte just rädd för någonting alls, en sådan som hjälper och bryr sig om, den bästa kamrat som man kan tänka sig, helt utan tjejbaciller.

Sedan skrev han gravallvarligt, och mycket noggrant, sitt namn på den stora tavlan. Lyssnade uppmärksamt på fröken.

Det blir nog bra, där i ettan, trots allt!

När man tar sig en välbehövlig paus

Dov, eldig, solmogen doft. Rik, väldimensionerad smak i lång, klart ursprungstypisk, matvänlig, apelsinknäckig, eldig stil. Det dricker jag minsann.

Doftande matbröd, skaldjur på italienska, mustiga långkok, och härliga höstmiddagar av det som säsongen bjuder. Det läser jag om.

En Cold Brew Bottle, för kallbryggning av grönt te, det inspirerades jag till att beställa.

En augustisöndag i bilder

Det är åter dags för mig att ta Ett Foto I Timmen. Fler som gör samma sak, just idag, det hittar man här.

Vid midnatt, då blöder någon näsblod.

Vid ettsnåret, då passar jag på att hänga en tvätt.

Vid åttasnåret, då är det frukostdags.

Vid niosnåret, då är jag på visning av ett nybygge.

Vid tiosnåret, då är det full aktivitet nere på gärdet.

Vid elvasnåret, då hämtar jag ut medikamenter.

Vid tolvsnåret, då bockas inköpslistan av.

Vid ettsnåret, då är jag på flugjakt.

Vid tvåsnåret, då fikar vi.

Vid tresnåret, då är jag glad att jag dammsög riktigt noga under den där sängen, så sent som igår.

Vid fyrasnåret, då får VM i friidrott lite av min uppmärksamhet. 

Vid femsnåret, då ger jag mig upp på det där bandet, igen. Lyssnar på årets sista sommarprat.

Vid sexsnåret, då har någon annan grillat i regn.

Vid sjusnåret, då bättrar jag på min hårfärg.

Vid åttasnåret, då upptäcker jag årets första gula löv.

Vid niosnåret, då äter jag gott godis.

Vid tiosnåret, då ger jag naglarna mina en ny färg, framför en långsam engelsk deckare.

Vid elvasnåret, då jobbar jag. Bekantar mig med ännu en skolportal! (Har snyggat till den datorn, med ett GelaSkin, och om det brukar IT-enheter tycka inte, men...)

Hösttermin

Vaknar riktigt tidigt, men för ovanlighetens skull behöver jag inte gå upp, omedelbums. Ute kryper hösten allt närmre, och inne väntar veckans samlade tvätt och städ. Badväskor och gympapåsar måste letas fram och ses över. Almanackor synkroniseras. 

Någon ska på kalas. Någon annan vägrar det att lämna sitt rum.

Ett komaliknande tillstånd

Jag har lagt upp fötterna, högt, något så vansinnigt trött, oförmögen att gå och lägga mig.

Firar fredag

Vi äter kräftor, igen, firar fredagen. Två trötta vuxna. Två pigga pojkar.

...och så blev det kväll!

Plötsligt blir det kväll rasande fort, man ska hinna allt det där bara nödvändigaste. Krama på barnen! Jag försöker samla, och sortera, alla nya intryck, komma på banan. Har som ett brev på posten också blivit riktigt förkyld.

När jag och lilleman är ensamma hemma

Han vill att vi ska lägga oss på sängen, och bara kramas en stund, efter fritids och det nya jobbet. Sedan läser vi flera kapitel i senaste Sandvargen, så många att boken till och med tar slut.

Nu hejar vi på hon den är stavhopperskan som vi gillar, hon den där ryskan. Hon är guld värd!

Something Silver No.2

Någon tvättad provlapp blev det ju aldrig, men... No.2!

Mönster: Something Silver

Garn: Rowan felted tweed, inköpt på Trend Tyg&Garn, i färgen 164

Stickor: 4

Uppifrånochner No.3

Jag köpte garnet enbart för att det gjorde sig riktigt fint till ett par av mina favoritjeans. Stickade slätstickning till en början, med rätstickade kanter, men insåg då det var dags för ärmarna att insidan hade en så ljuvlig struktur, och att även färgskiftningarna där kom mer till sin rätt. Vände uppifrånochnerkoftan utochin, stickade ärmarna rakt, och fick därför sedan sy ihop dom. 

Mönster: Koftans kofta, "uppifrånochner".
Garn: Araucania Milodon, inhandlat av min lokala ost- och garnlangare.
Stickor: 4