En ledig fredag

En pyjamasdag, på hemmaplan, tillsammans med åttaåringen min. Mysigt, och mycket välbehövligt, för oss båda!

Det var då, och nu är nu

En lillebror oroar sig plötsligt, då han ser på lokalnyheterna att polisen nu hårdbevakar kriminella gäng, på gatorna, inne i centrala Örebro.

Tack och lov, att hans storebror, numera, både bor och arbetar på den lilla centralorten! 

Morgonsol

Jag vaknar tidigt, är trött, så trött, försöker, men kan inte somna om. Hostar dovt, dricker kaffe, gör mig planer för ledig dag.

Flanellpyjamas på

Jag må ha protokoll att skriva, kurser att lägga upp, lägga ut digitalt, en medarbetarenkät att göra, hundratals elevarbeten att läsa och bedöma, innan måndag morgon, men...

Nu stundar, oavsett, lite lov och ledighet, familjemys, hemmahäng i flanellpyjamas! 

Om man säger som så...

Dagens fotvård, enligt rapport från flera inblandade parter, hade uppenbarligen bra mycket mer att önska... 

Han är stor nu!

Stor son har idag låtit gipsa sina fötter, för avgjutning, och det utan vare sig kladdkatastrof eller personskador! Som jag, och övriga inblandade, hade laddat. Jag är ännu i chock. 

En söndag

Någon har idag haft inte mindre än fyra små kamrater på besök. Någon annan har här hållit ställningarna. Själv har jag förberett inför morgondagen, då jag ska leda en workshop för ämneskollegor.

En oktoberlördag i bilder

ÄDet är åter dags för mig att ta Ett Foto I Timmen! Fler som gör samma sak, just idag, det hittar man här.

Vid åttasnåret, då är jag så trött och slut, ilsken över att behöva släpa på den mycket envetna hostan.

Vid niosnåret, då spanar vi efter bilen som idag ska styra mot simskolan.

Vid tiosnåret, då köper vi björkved på säck.

Vid elvasnåret, då fikar vi.

Vid tolvsnåret, då frågar han om han ska köra den där kundkorgen, så att jag kan ta en bild.

Vid ettsnåret, då kollar jag upp det där numret på banderollen, och inser att jag verkligen stickat med marinblått istället för svart... 

Vid tvåsnåret, då lägger jag mig uppe på sängen.

Vid tresnåret, då sover jag (Hör och häpna!) middag.

Vid fyrasnåret, då har han kommit hem, efter simskola och kompislek.

Vid femsnåret, då förbereder jag kvällens middag.

Vid sexsnåret, då förevigar vi här maten.

Vid sjusnåret, då eldas det i spisen.

Vid åttasnåret, då är det Så mycket bättre, iklädd flanellpyjamas, och med ett glas vin.

Vid niosnåret, då har lagt upp till ett par nya vantar. Den här gången i svart!

Vid tiosnåret, då är det inget annat än Downton Abbey och björkved.

Vid elvasnåret, då försöker jag febrilt att hitta var det tidigare blev galet, alldeles bort i tok, men...

I väntan på Skavlan

Någon har fått smak för mina vingummin! Någon annan ser på segelbåtar över öppna hav. En tredje ringer ofta, och intensivt, från sitt nya boende, har lite för litet att göra, särskilt på fredagar. Själv stickar jag mig några maskor, vilket var länge sedan sist, repar upp och börjar om.

Jag jobbar, jag hostar, jag orkar inget mer

Utvecklingssamtal på kvällarna, efter jobbet. Nätter med ilsken hosta. Roligare kan man ha det!

Måtte jag inte smitta!

Någon, typ jag, är riktigt, riktigt, risig. Stor son bryr sig dock inte det minsta om det! Stor son ville, och behövde, klippa håret sitt, just, precis, den här helgen, som jag tidigare hade lovat, honom, typ förra helgen, då jag också var sjuk, så... 

                           

Nej tack!

Om envisa barnbacillusker, som smittar, det tycker jag absolut inte! Jag har som inte tid, eller ork, för sådana saker. (Hushållet saknar nu även whiskey, mot hostan.)

En oktobertisdag i bilder

Idag är det åter dags för mig att ta Ett Foto I Timmen. Fler som gör samma sak, just idag, det hittar man här!

Vid halvsjusnåret, då har jag precis lagt på luren, efter ett samtal till vikariesamordnaren på skolan.

Vid halvåttasnåret, då har jag skickat instruktioner och handledning, pedagogiska tankar för dagen.

Vid halvniosnåret, då har jag försökt mig på en lettisk fläta, som av någon underlig anledning visat sig hamna på avigsidan av arbetet. 

Vid halvtiosnåret, då slänger jag soppåsarna från igår, stannar upp och tittar ut över hösten.

Vid halvelvasnåret, då har jag lovat att klia honom på ryggen.

Vid halvtolvsnåret, då plockar jag ur en maskin.

Vid halvettsnåret, då värmer jag raggmunk från igår, tänker att i brist på fläsk får man idag äta bacon.

Vid halvtvåsnåret, då vilar vi oss.

Vid halvtresnåret, då börjar en spännande kamp.

Vid halvfyrasnåret, då har våra grannar kört ytterligare traktorlass med skräp upp för backen...

Vid halvfemsnåret, då har löken bra mycket bättre effekt än nässpray.

Vid halvsexsnåret, då är middagsmaten precis kommen ur ugnen.

Vid halvsjusnåret, då är jag i behov av tända ljus.

Vid halvåttasnåret, då kommer älgjägaren äntligen hem!

Vid halvniosnåret, då tänker jag att det blir nog bra det här, trots fel och brister.

Vid halvtiosnåret, då byter jag stickning.

Vid halvelvasnåret, då slaggar han in, i soffan.

Vid halvtolvsnåret, då har jag sett färdigt på Dox, blixten slår ut, och... 

Vad är väl ett stickcafé?

Någon, som är sjuk, googlar symptom på Ebola, och är för en stund alldeles övertygad om att näsblodet hans tyder på inre blödningar. (De var nämligen bara femton i klassen i fredags, så vem är då jag att säga att han lider av ett vanligt förkylnings- eller influensavirus?)

Någon annan jagar älg.

Själv varvade jag Ipren med Alvedon, mutade sedan smittobäraren med Coca-Cola, hämtade min bil, i stan, nu med bromsar, veckans matkasse, som är en låda, stekte raggmunk, sörjde kvällens missade stickcafé, och stickade mig några varv, för själen.

Den fjärde verkar ha problem med sin internetuppkoppling, då han ännu inte har ringt mig för att säga God Natt!

Jag hade som helt andra planer!

Jag hade för avsikt att sannerligen njuta helg, då det var något som jag verkligen behövde, tanka energi, plocka kantareller, hänga i trädgården, grunda en duk, laga och äta gott, baka kakor, påbörja mig en ny stickning, eller rent av kanske två, men av det blev det nu absolut inget.

Ligger i sängen, under det tjocka täcket, tycker förskräckligt synd om mig själv, snyter näsan och hostar dovt.

Bacillusker

Någon vaknade med feber. Mig drabbade det, först vid lunch.

Nu ligger jag i sängen och försöker att kurera mig. 

Då var det åter dags att...

Man har personligen inte så mycket för det, att man kör bil på ett energimässigt och miljösnålt vis! På tio år har jag lagt ut en fjärdedel av nypriset på sådant som rör bromsarna på min lilla Clio, och på måndag måste nya tusenlappar slantas upp, av just den anledningen, igen.

Ja, jag vet att man måste dra upp bilen i hög, riktigt hög, fart emellanåt, och sedan ställa sig bryskt på bromsen. Det har nämligen mången bilmekaniker sagt mig förr! 

Mitt liv som nybliven motionär

Efter tjugo år som soffpotatis, har jag inte längre skäl till att låta bli det att träna, för hälsan. Med ett badhus, direkt till vänster om parkeringen på jobbet, skapar jag tid.

Den här veckan utökade jag dosen, mjukstarten, med ytterligare ett morgonsim. 

Målet är att röra mig minst trettio minuter, fem gånger i veckan. Mer än så, det behöver jag faktiskt inte!

Vad är väl ett fredspris?

För dom allra flesta av oss är dagen idag inte mycket mer än en regnig fredag i oktober. För någon annan är det dagen som han har väntat på i månader, dagen då detta fantastiska spel, med ytterligare en basstation, bland alla andra, små gubbar och krafter i mängd, äntligen, går att köpa i butik!

I bilen, på väg mot det stora köpcentrat, undrade han lite försynt, om jag kunde lägga ut en femma eller så, i händelse av att pengarna hans trots allt inte skulle räcka.

Han är nu skyldig mig en femhundring!

Liten på jorden

Någon kan inte för sitt liv begripa, varför han, just han, måste lära sig sådana oviktigheter som klockan! Vi tragglar dock, efter bästa förmåga, analog tid, kvartar i och kvartar över, oavsett brist på visat intresse...

Efter det har han ont i halsen, är varm, hostar dovt, känner sig mer än hängig i ett soffhörn. 

Lösa trådar

Jag har trådar att fästa, men ids inte riktigt, omdömesskrivande och utvecklingssamtal på gång. Det börjar vara mörkt då man åker, och mörkt då man åker hem... Nu stundar dock torsdag och fredag, mina något kortare arbetsdagar den här terminen!

När man rör sig bland andra

När man börjat röra sig bland andra, i omklädningsrum, då kan det plötsligt slå en, att de där underkläderna som man länge hasat runt i, i många år, att de har antagit en annan nyans än den ursprungliga, ett litet hål här och var, bristfälliga resårer och band, en bygel på väg ut, och att  de nog egentligen, för länge sedan, borde ha fått gjort sitt...