Tisdag i November

Det regnar och är mörkt, både då man åker och då man kommer hem, ännu på sommardäck med oro för halka. Jobb och skola. Vi hörs av på telefon för att säkra eftermiddagslogistiken med varandra. Något ätbart i all hast, men vid helt olika tidpunkter. En ska på musiken, och en annan ska ge inomhusfotbollen i alla fall en endaste chans. Kvällsbestyr med varsitt tjurigt barn, och sedan förberedelser inför morgondagen. Jag har köpt trosor som säger sig lova att hålla in mina komagar.

För trött för att gå och sova

Jag har som fastnat i soffhörnet, trots det att jag har gäspat stort precis hela den här måndagen. Jag tittar inte på tv, har ingen stickning för händerna, och surfar inte heller runt på nätet trots det att min RSS-läsare anger hundratals och åter hundratals ännu olästa inlägg.

Om det inte vore för det där med blixtbilder, så skulle ni se

Om den här insidan någorlunda påminner om hur som det ska se ut, då är jag nog på rätt väg. Att jag sedan totalt missat de särskilda noteringarna kring ökningar vad det gäller mönstermaskor, så som de anges i boken, det ger jag blanka sjutton i.

Beviset på att detta inte har förvandlats till en matblogg

Här har ätits söndagsmiddag i finfint sällskap, och inte en endaste liten bild blev det tagen på vare sig Mannerströms delikata oxrulader eller på Ernst mumsiga äppelpizza.

Julkulor finns ju färdiga att köpa

Igår gav jag mig på det där med att sticka med flera färger samtidigt, och det att låta andra tråden löpa med. Till min hjälp hade jag Bonniers stora stickbok, som fungerat fint i andra sammanhang, men det gick ärligt talat inget vidare. Stickning ska i min värld vara avkopplande, meditativt och ge kraft, inte... Jag stickar för sjutton koftärmar på stickor 2 snabbare än vad det kommer att ta för mig att få ihop en endaste liten en förbaskad julkula i Alpaca!

För allt vad tygen håller

Jag brottas en aning med mitt miljösamvete, men har faktiskt börjat att torktumla i princip flera gånger dagligen. Allt för att slippa trängsel av överfulla torkställningar på varje ledig golvyta, och också den drypande fukt som dessa för med sig. Detta är ett stort steg i min kamp mot det eviga tvättberget. Kanske är det berget snart ett minne blott?

I väntan på lördagsfriden

Ute är det ganska så gråmulet, fuktigt, och så några grader på det. Jag gillar inte när det är några grader, min kropp gillar inte när det är några grader, oavsett plus eller minus.

Jag gillar inte heller det att vara utan morgontidning en ledig dag, oavsett vad jag tycker om fackliga avtal och innehållet i den.

Jag gillar däremot att äta gott och ha någorlunda ordning på hushållet vårt, hänga i soffhörnet mitt med iPad, bok och stickning inom räckhåll, tända en brasa i spisen och ha tillgång till en tvtablå som idag med Sverige, Så mycket bättre och ljuvliga Downton Abbey. Av den anledningen ska här nu sättas fart, det stora köpcentrat avklaras raskt, tvätt, disk och dammråttor motas på hög växel, för att vi alla så snart som möjligt ska kunna njuta av lördagsfriden.