Sopig och sur kväll

En liten en blödde rikligt med näsblod, redan då jag hämtade på fritids. Kommer hem och upptäcker att soptunnan aldrig ställdes ut imorse, och således inte är tömd. Upptäcker att merparten av ingredienserna till den tänkta kycklinggrytemiddagen ännu är genomfrusna.

För övrigt verkar vi vänta på en vargavinter, med tanke på alla rönnbär. Surt!

Byggregler

Det byggs om, byggs ut och byggs nytt vid den lilla byskolan, byggstängslas, så man kan inte längre lämna och hämta, gå, där som man brukar.

Om detta har vi fått flera brev hem, och många påpekanden från vår son. Ändå händer det efter jobbet, att vi parkerar av gammal vana, kliver och klättrar över, tränger oss emellan.

Sonen vår? Han håller sig till reglerna, och går minsann runt!

Ny säsong

Då gårdagens mjuka pepparkaka hade en strykande åtgång, bakade jag en citronsockerkaka till kvällstet. Mums!

Jag bakar, och fikar, allt som oftast efter säsong. Hösten bjuder helst på mjuka kakor, vintern på skorpor med ost och marmelad, på våren blir det bullar, gärna ute på bron, och under sommaren knapras det småkakor, av enklare sort.

Vardag, och höst

Det är kängor och regnjacka, stövlar och överdrag, gympapåsar och läxläsning, lappar i ryggor som varnar för löss. Jag plockar ur diskmaskinen och stoppar i en tvätt, pratar om dagen, ugnssteker en gårdskyckling, lyssnar, fyller upp diskmaskinen och hänger en tvätt, beundrar ett legobygge och läser tillsammans i en kontaktbok. Det blir plötsligt kväll redan tidigt, då nyhetstimmen drar igång, och någon vill ha hjälp med kvällstoaletten. Någon annan väljer tv spel innan hans dusch och nattning. En tredje tittar på, och lyssnar på musik. Själv tänker jag mig snart en kopp te och en stickning, Lars Winnerbäck i Värvet, en stund för mig själv.

Höstkänning

Tvätten är omhändertagen, krukväxterna vattnade, återvinningen har fått ett besök, lunchen sedan länge lagad, äten och uppdiskad, den yngste roar sig tillsammans med en kamrat, och söndagsmiddagen är förberedd så långt som det nu bara går.

Lagom till eftermiddagsfikat blåste det upp, löven virvlade runt, i sprakande färger, och snart piskade regnet mot östra gavelns fönster.

Jag tar mig en kopp te, till, slår mig ner i min länstol, tänder lampor, stickar och lyssnar av sparade poddar, låter eftermiddagen bara gå. Välkomnar vilan!

På begäran

Det finns de som tror att jag skojar, men detta är verkligen flytetygets bekvämlighetsinrättning.

Gissa, att man här har nytta av sin lärarblåsa!

Dagen i bilder, eller... Varför tog jag inte med mig systemkameran?

Här får man dock föreställa sig bra mycket mer av det där slussandet, och så än mer av just sådana aktiviteter. (Man hade som då händerna fulla, med tampar, strömmande vatten, och det att hålla båten från mossbeklädda murar.)