Ingen av bröderna var särskilt road. Viktor ville plötsligt inte åka dit, inte ha regnkläder, och inte vara kvar där. Stackars Gustav satte sig med ryggen mot i princip alla närvarande, uppskattade enbart det
ätbara och sin mycket busiga och trotsiga lillebror. Själv pratade jag i princip bara med min kollega och hans fru, de enda som jag känner sedan tidigare.
P kom lite sent, gick runt och handhälsade på alla, och stack väl på så sätt också han ut från mängden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar