Ett Foto I Timmen, denna lördag i september

Denna genomförkylda dag i september, roar jag mig med att ta Ett Foto I Timmen. Fler som gör samma sak, det hittar man här!

Vid tiosnåret skrattar jag åt eländet tillsammans med Mia Skäringer och besöker andra EFIT-deltagare. Kamerans batteri laddar ur.

Vid niosnåret låtsas jag vara intresserad av såväl helikopterplattformar som citroner. Pratar vi Bilar, eller är jag helt ute och cyklar?

Vid åttasnåret passerar jag dessa, och inser att det nu är hög tid för höstplanteringar.

Vid sjusnåret tar jag några djupa andetag på bron, och njuter som alltid av utsikten.

Vid sexsnåret tvingar jag honom från datorn.

Vid femsnåret börjar jag att bli riktigt hungrig, och tar itu med tillbehören.

Vid fyrasnåret börjar jag att fundera på middagsmaten. Det nya kylskåpet ekar ännu ganska så tomt.

Vid tresnåret undrar jag vad det här är för filur?

Vid tvåsnåret har jag gett upp tanken på att få med mig killarna ut i trädgården, plockar in rena kläder i garderoberna, och bestämmer mig för att ha riktigt kul i tunikan som jag bytte till mig i veckan.



Vid ettsnåret tycker jag att vi ska gå ut och leka, men det är det ju bara jag som tycker.

Vid tolvsnåret lyfter han blicken från legot sitt, enbart för att meddela mig att det absolut inte är lunchdags på den polisstationen.

Vid elvasnåret upptäcker jag att det ännu går att skörda både gurka och tomater i det eftersatta växthuset.

Vid tiosnåret plockar jag in fallfrukt, och njuter av den friska äppeldoften som lägger sig över köket.

Vid niosnåret är det bara smulor kvar på frukostbordet. Jag funderar över vad som ska stå på de övre hyllplanen, samtidigt som jag kollar upp leveranstider för skåpet som är menat att stå under. 

Vid åttasnåret vaknar killarna, och det är dags att gå upp.