Framöver

Så här på kvällskvisten kostar jag på mig lite dystra tankar. Om en månad går mitt vikariat ut, och det känns så attans trist. Tur i oturen då, att jag brukar trivas på det stora hela, var än som jag faktiskt befinner mig! Saken är bara den, att det nu känns som att jag yrkesmässigt hittat hem.