Uråldrig

Emellanåt känner jag mig som en dinosaurie!

Idag hade jag en grupp elever som smusslade misstänkt med något i en väska. Någon bekände med rodnande kinder att de satt och åt äppelringar mitt under pågående lektion, varpå jag svarade att det inte gjorde mig det minsta, och att man minsann kunde behöva sig något uppiggande så sent på eftermiddagen.

I deras värld är äppelringar likvärdigt med surt godis, inköpt på Lidl i stor förpackning, med mycket tveksam innehållsförteckning. I min värld är äppelringar något helt annat, och alls inte något som strider mot skolans trivselregler.

Spöket

Imorse jagades jag av cancerspöket, där på parkeringen till förskoleklassen. En fin, mycket god kamrat, berättade då, om något otäckt som lever sitt eget liv i hans mage. Våra ögon fyllda av tårar. Klämkäcka fraser, varandra till tröst. Min ilska i bilen på vägen mot jobbet. Det gör mig så innerligt ont!

Det är lite för många omkring, som nu lider av samma åkomma. De som kämpar och behandlas. De som redan har gått bort. Familjer i sorg. Människor mitt i livet. Vänner till mig.

På bättringsvägen

Imorse var inte kroppstemperaturen mig så särskilt nådig, men sedan dess har det faktiskt vänt. Imorgon tänker jag mig muntliga nationella prov!

Hushållspapperssanning

Det är dom små sakerna i vardagen som gör det, så som Lambis hushållspapper med tryck.

Kanske är det bara jag och min kamrat som talar om, och uppmärksammar, sådana små saker? Vi minns ju båda, och saknar, det där med blåbär som fanns i standardsortimentet under många år.

Mammakrafter

Dagen har spenderats i halvslummer, emellanåt med otäcka feberdrömmar. Var tvungen att kraftsamla för att orka hämta på fritids, då P nu typiskt nog jobbar på annan ort ett par dagar. Tur då, att det finns en annan mamma, som gör det möjligt att servera barnen middag på bara tio minuter!

Kvällen reder jag för övrigt med hjälp av barnvakterna Internet, TV och Nintendo.

Jag erkänner mig besegrad

Febern har vunnit! Har sjukanmält mig, då Ipren och Alvedon inte gjort mig arbetsför, och kryper tillbaka ner under täcket.

Körsbärsost äger

När man inte tycker att helger borde få ägnas åt att kurera sig, tillsammans med enbart hushållets allra nödvändigaste måsten, och man har skjutit upp så mycket som man bara kan till morgondagen, trots det att att-göra-listan nu består av många centimetrar Post It-lappar. Då kan man trösta sig med körsbärsost och salta kex! Körsbärsost är nämligen bra mot det mesta.

Söndagsmiddag med krok

God mat, den piggar ju faktiskt upp i tillvaron. Det gör även barn som tar middagen på riktigt allvar.

Årets första

Efter pant av storhelgernas alla flaskor och burkar, som skramlat runt i mitt bagageutrymme sedan dess, och avbockning på den långa inköpslistan inför veckan, då smakade det mer än bra med en semla.

Inget att skriva hem om

Jag försöker vila mig kry, med hjälp av en säsong Poirot, tända ljus och varma drycker.

Tänker toast te tidningsläsning tv

Vaknade riktigt tidigt med värkande leder, snöt och hostade mig igång. Nu, med Gustav på Korttids och de andra på simskolan, tänker jag göra inget annat än att äta toast, dricka te, och läsa tidningarna framför televisionen. Mitt rafflande januariliv!

När man har tagit tidig helg

Jag har bäddat ner mig under filten i soffan, har blivit serverad Tapas, vin och sötlakrits, och är nu mer än villig att bryta nacken av programledaren till Amigo grande. Något skränigare och larvigare, det kan aldrig ha skådats på Barnkanalen!

Det kunde vara värre

Jag var snabb att erbjuda mig som ansvarig för pimplandet. Borrandet håller mig varm, och det är en skön samling av elever som valt just denna aktivitet.

Vem är jag att klaga?

Det blåser ju bara lite i dom tio kallgraderna.

Friluftsdag i bitande kyla

Någon äter Ipren, klär sig varmt, packar matsäck och gör sig redo för att ha friluftsdag.

När hon var tonåring, då hade hon tyckt att det hela var toppen. Om hon hade varit tonåring idag, då hade hon inte klivit ur sängen.

Det bidde inte så särskilt många bilder tagna

Idag hade jag ju för avsikt att dokumentera min dag i bilder, tillsammans med många andra, men av det blev det ju tyvärr inte så särskilt mycket.



Vid femsnåret, då dämpar jag min feber, och den där läskiga känslan av en begynnande influensa. Jag har som inte tid att vara sjuk!



Vid sexsnåret, då har han blivit buren från sängen, är halvklädd och har serverats frukost. Vaken är han dock inte!

Vid sjusnåret, då inväntar han bara taxin. Korttidsväskan är packad, med på tok för många CD-skivor, och vi har väl inte riktigt varit överrens om den saken, men om det bryr han sig inte det minsta. Ikväll är det ju disco, och han gör sig stora planer!

Vid åttansåret, då sitter jag därinne på ett möte någonstans, hetsar upp mig något så vansinnigt, och glömmer alldeles av att fotografera.

Vid niosnåret, då arbetas det med form i bildsalen. Jag har så fantastiskt fina och duktiga elever!

Ungefär där lägger jag också in den högre växeln. Jagar vårdnadshavare till mina frånvarande elever som inte är sjukanmälda, förbereder fem elever i muntliga nationella prov i den ena salen samtidigt som jag handleder någon som vill blanda till en hudton i den andra, plockar fram mera gips, tröstar någon som är ledsen, peppar dom fem som snart ska ha det muntliga nationella provet, jagar fortfarande föräldrar som inte sjukanmält sina barn, förklarar vad ordet transgender betyder, oroar mig en aning, letar reda på en vänstersax och berättar hur som en begravning går till... Avslutar bildlektionen och genomför det där muntliga nationella provet, ryser av glädje då någon lyckas mer än över förväntan, rusar upp till arbetsrummet och besvarar ett brådskande mail, värmer en matlåda, äter den samtidigt som jag beviljar en ledighetsansökan, jagar vårdnadshavare och fyller på papper i skrivaren, avvisar en ung man som inte är elev på skolan, lånar ut ett antal pennor och ett hålslag, avvisar samme unge man från skolan igen, svarar i telefonen och plåstrar sedan om ett blödande finger...  Rusar med feberrosiga kinder vidare, och jag besparar er min eftermiddag.

Kvällen var dock fin! Jag ramlade av en slump på en av mina bästa vänner, då jag uträttade en hel rad av en massa ärenden på det stora köpcentrat. Fika och prat, och själen min kom i bättre ro.

Imorgon har vi friluftsdag, och det är 20 grader kallt...

Jävla januari!

Februari brukar vara min värsta månad, tillsammans med November, men ändå. Med det här årets mörka och kalla januari bådar det sannerligen inte gott! Jag har övervägt Rosenrot, och det att bädda ner mig under täcket. Ingenting känns riktigt roligt. Tar mig igenom dagarna utan att leva. Vad sjutton ska man egentligen ta sig till?

i-landsproblem

Utan vatten och internet, i 36 timmar, och vi konstaterar att det är bra mycket enklare för oss att leva utan vatten.

Vi saknar

Vi har nu inget vatten, i avkroken av världen där vi bor. Vad värre är, vi har heller ingen tillgång till internet!

Samtalstider

Utvecklingssamtal på kvällarna, igen, och den här gången tillsammans med mina yngsta elever och deras föräldrar. Jag är ganska så bra på att efter förutsättningarna hitta rätt strategier för att komma vidare, formulera rimliga kort- och långsiktiga mål, utvärderingsbara sådana.

När detta är över, då ska jag ha ett givande samtal med mig själv, för att göra detsamma. Jag börjar imorgon, med att beställa ett smycke som påminner mig om min egen individuella utvecklingsplan.

 

I vårt skafferi

Mellan fullkornsskorporna och knäckebrödet hittar jag plötsligt två förpackningar med mazariner, och inser samtidigt att någon i hushållet skåpäter. Det sunda vardagslivet, som skulle införas här efter trettonhelgen, det har uppenbarligen inte implementerats.

En inte helt otippad januarisöndag, men ändå

Det är tidningsläsning och tvätt, legolek för någon, extra datatid för någon annan. En tur till återvinningen. Vinterstudion i bakgrunden, plock, städ, en hel massa med jobb. Ingen storhandling dock, den får vänta, för den minste någon, han ska minsann testa sina skridskor på is, och det i princip på hans eget initiativ. Tänk, om han skulle tycka att just det var något för honom!

Vintersportar i vardagsrummet

Har precis mellanlandat i skönaste länsstolen efter lunch, tillsammans med en balja te och en transportsträckeliknande stickning. Vinterstudion står på. Kanske ska jag tillåta mig själv att bli kvar här en stund?

Fler saker som piggar upp i vinterkylan

Man kan i trevligt sällskap dricka rosa bubbel, och sedan äta sig mer än proppmätt på vinkokta musslor.

Saker som piggar upp i vinterkylan

Man kan ju alltid baka sig en äppelpaj.

En annan dag

Jag har en hel samling med snudd på färdiga stickalster, och ett par favoritjeans som väntat på lappning och lagning i månader. En annan dag än idag!

Uppdaterar fredagsförmiddagen

Själva tandläkarbesöket i sig gick bara fint, men vi är varmt (?) välkomna tillbaka till oralröntgen om fjorton dagar, för ett nytt försök.

Efter en kort visit på polishuset (Jag lackade ur på skattemyndigheten!) kan han snart också äntligen legitimera sig, hämta ut sina mediciner och få tillgång till sina pengar. Tjänstekvinnan på den den myndigheten kryssade helt enkelt bara i en liten ruta som förklarade att han inte själv kan skriva under, och så var det bra med den saken.

Han hann, i tid, till skolans fredagsfika!

I tandläkarens väntrum

När han var liten flydde han fältet, bet någon hårt i fingret och sprang för allt vad tygen höll genom närmaste utgång.

När man tar ut saker i förväg

Jag tar och stickar mig några varv på en ärm. Fredagen inleds nämligen med ett tandläkarbesök för Gustav, som inte alltid är så särskilt samarbetsvillig, och sedan ska han ju dessutom för tredje gången försöka pricka pyttelinjen på skattemyndigheten, med något som möjligtvis liknar en namnteckning, för att få sig en legitimation. Detta under tiden som han vanligtvis väntar in fredagsfikat på skolan sin.

April, april

Har bokat en resa till Göteborg i april. Behöver något att se fram mot i januarimörkret!

Barnfattigdom

Jag ser på Uppdrag granskning, där man idag lyfter frågan om barnfattigdom, och också ifrågasätter siffror kring detta. Jag har mött många barn som inte får någon annan mat än den som dom äter i skolan, syskon som turas om att bära den varma jackan på vintern, faktiskt dom som inte ser utan glasögon, och dom som blöder på fötterna av att gå i allt för trånga skor. Det kan handla om föräldrar som prioriterar fel, och som brister i sitt föräldraskap av olika anledningar, oavsett vilket lever barnen i fattigdom. Det ska inte behöva drabba ett endaste ett!

Tillägg:
Jag har ändå aldrig någonsin jobbat i så kallade socialt belastade områden. Finner mig inte i att begränsa skolmaten till sådant som två pannkakor eller åtta köttbullar per unge! Jag är riktigt förbannad på redaktionen till programmet, som i mina ögon gör ont värre. Socialtjänsten...

Lördag hela veckan

Jag kämpar i motvind, med det att få den här familjen att leva lite sundare. Tur, att tre av fyra äter skolmat på dagarna!

I stormens öga

Jag överdriver om jag säger att det var som när Emil skulle ta Alfred till doktorn i Mariannelund, ikväll när vi skulle till musiken för funktionshindrade inne i den lilla centralorten, men känslan...

Gustavs doktor heter Suzanne

Om vi bortser från tåg som kör in i hus, flera ihjälskjutna unga vuxna, och svåra trafikolyckor med dödliga följder, så är det faktum att Gustav har bytt läkare dagens katastrof. Nu var det väl i och för sig tre år sedan som hon slutade sin tjänst, men han förlikar sig helt enkelt inte med det.

Starten på den årliga besiktningen av hans kropp och organ, som inleddes på barnhabiliteringen idag, är i sig inte så mycket att orda om, då just ingenting fick undersökas. Om doktor Suzanne, ordar han själv desto mer.

Sockerråttan

Gällande gnagaren i mellanväggen, så lär vi erfara om några dagar huruvida den dött däremellan eller har tagit sig ut. Det brukar som kännas på doften.

Det minskade intaget av sötsaker, som infördes här efter trettonhelgen, det varade nu inte så särskilt länge. Någon tyckte nämligen att glass med chokladsås var en lämplig efterrätt just idag, till hushållets alla killar. Denne någon var definitivt inte jag!

Måndagsmiddag

Vi äter hemmaburgare, av finaste nötkött, och sexåringen bestämmer att idag är det vi vuxna som ska berätta om vår dag, och att barnen som vi ju alltid frågar hur som det har varit, för en gångs skull ska slippa att berätta om sin. Det blev en ovanligt kort sittning.

Först nu är det slut på veckan

Ny färg på naglarna, chokladrulle och en mordgåta i vacker miljö. En perfekt avrundning av veckan.

Blomdöden

Till viss del är det mitt fel att krukväxterna i huset nu dör som flugor, men jag är benägen att även skylla på den usla ekologiska blomjorden som de levt sina sista dagar i.

Försöker rädda det som räddas kan. Återstår att se om badkaret kommer att bli en begravningsplats för orkidéer.

Söndagssysslor

Jag städar ut julen och kommer nära husets alla skavanker. Arbetar mig runt sådant som skulle satts upp eller tagits bort. Listar det där som borde ha gjorts för länge sedan. Serverar köpeköttbullar och makaroner till lunch, äter själv vegetariskt alternativ, iklädd pyjamas. Duschar blommor, hänger tvätt, plockar ur och i diskmaskinen igen, viker sedan ett berg av kläder. Det krafsar misstänkt i en mellanvägg.

Dricker jordgubbste och spelar spel tillsammans med barnen, lyssnar med ett helt öra, skrattar högt och riktigt gott.

Vatten och vin

Så mycket till att tvätta och städa, det blev det inte idag, då vi till stor del varit utan vatten. Mycket märkligt är det tredje gången, som det inträffar just en trettonhelg, sedan det att vi bosatte oss i den här svängen av världen.

Vi har dock haft att göra ändå, och kunde efteråt släcka törsten med annat.

Januariljuset avslöjar

Bakom dom där stjärnorna, som lyste upp i decembermörkret, gömmer sig dammiga blommor med vissna blad, smuts och fläckiga fönster.

Vad kan den här dagen bjuda på?

Långsam morgon, med tidningsläsning, tretår och legobyggartävling. Någon febrar lätt, någon annan är rastlös. Tvätt ska tas om hand, och julen städas ut. Kanske blir det lax till middag?

Det är fredag, det är helg

Det är fredag, alla är trötta, och vi har för ovanlighetens skull ätit pizza från den ene lokala bagaren. Ingen tyckte att det var riktigt gott! Två framför varsin dator, en fast i sitt Nintendo DS, och jag tävlade ensam mot deltagarna i På spåret. Någon vill nattas, någon annan absolut inte, och själv tänker jag att stickning och film vore optimalt efter det.

Två snudd på lediga dagar väntar. Eller inte. Hur som helst är det helg.

När alla mina killar snarkar

Det hör inte till vanligheterna, att hushållets alla killar sover före klockan 22:00. Själv klev jag då upp, iklädd pyjamas, och satte mig att sticka i lugn och ro, framför dokumentären om Jan Stenbeck.

Nianianianna, nianina nia

Han tyckte kanske inte först att det var den bästa julklappen, och undrade varför vi inte ringt och sagt att han ju önskade sig LEGO, men... Han skrattar högt och gott, dessa kvällar, i varje läst kapitel!