Det bidde inte så särskilt många bilder tagna

Idag hade jag ju för avsikt att dokumentera min dag i bilder, tillsammans med många andra, men av det blev det ju tyvärr inte så särskilt mycket.



Vid femsnåret, då dämpar jag min feber, och den där läskiga känslan av en begynnande influensa. Jag har som inte tid att vara sjuk!



Vid sexsnåret, då har han blivit buren från sängen, är halvklädd och har serverats frukost. Vaken är han dock inte!

Vid sjusnåret, då inväntar han bara taxin. Korttidsväskan är packad, med på tok för många CD-skivor, och vi har väl inte riktigt varit överrens om den saken, men om det bryr han sig inte det minsta. Ikväll är det ju disco, och han gör sig stora planer!

Vid åttansåret, då sitter jag därinne på ett möte någonstans, hetsar upp mig något så vansinnigt, och glömmer alldeles av att fotografera.

Vid niosnåret, då arbetas det med form i bildsalen. Jag har så fantastiskt fina och duktiga elever!

Ungefär där lägger jag också in den högre växeln. Jagar vårdnadshavare till mina frånvarande elever som inte är sjukanmälda, förbereder fem elever i muntliga nationella prov i den ena salen samtidigt som jag handleder någon som vill blanda till en hudton i den andra, plockar fram mera gips, tröstar någon som är ledsen, peppar dom fem som snart ska ha det muntliga nationella provet, jagar fortfarande föräldrar som inte sjukanmält sina barn, förklarar vad ordet transgender betyder, oroar mig en aning, letar reda på en vänstersax och berättar hur som en begravning går till... Avslutar bildlektionen och genomför det där muntliga nationella provet, ryser av glädje då någon lyckas mer än över förväntan, rusar upp till arbetsrummet och besvarar ett brådskande mail, värmer en matlåda, äter den samtidigt som jag beviljar en ledighetsansökan, jagar vårdnadshavare och fyller på papper i skrivaren, avvisar en ung man som inte är elev på skolan, lånar ut ett antal pennor och ett hålslag, avvisar samme unge man från skolan igen, svarar i telefonen och plåstrar sedan om ett blödande finger...  Rusar med feberrosiga kinder vidare, och jag besparar er min eftermiddag.

Kvällen var dock fin! Jag ramlade av en slump på en av mina bästa vänner, då jag uträttade en hel rad av en massa ärenden på det stora köpcentrat. Fika och prat, och själen min kom i bättre ro.

Imorgon har vi friluftsdag, och det är 20 grader kallt...