Sedan det att jag i höstas började göra stor- och veckohandlingar på söndagar, innan det att det stora köpcentrat egentligen öppnar, har jag fått många nya bekanta på Coop. Vi har gått från att fästa blickarna på de långa inköpslistorna, nicka då våra vägar korsats i gångarna, le vänligt över frukt och grönsaker, till det att faktiskt hälsa, och som idag också önska varandra en Glad Påsk.
Noterbart är att jag också börjar känna igen flera bilar på den enorma parkeringen, och att dessa, precis som min, allt som oftast står i exakt samma ruta som sist.
Innan jag fick barn, men efter jag blev tant antar jag, så skaffade jag mig vanan att storhandla strax före stängning på lördag kväll... så lugnt och skönt!
SvaraRaderaOväntat nog fann jag också ett selektivt urval av medkunder den tiden - den gruppen var kanske 25-35 år gamla, bar mycket stickat, tog god tid på sig och läste noga på alla förpackngingar. My kind of people!
Men ingen pratade någonsin med någon annan...
Och jag ler och känner igen ....
SvaraRaderasocktrollet:
SvaraRaderaNär jag handlade på torsdagar, då hälsades det inte heller, trots att vi var många som gjorde samma sak.
Elisabet:
:)