En februarilördag i bilder

Idag är det åter dags för mig, och många andra, att ta Ett Foto I Timmen. Den smarta telefonen får här göra sitt.

Vid åttasnåret, då sköljer jag gruset ur ögonen mina.

Vid niosnåret, då slänger jag ett öga på curlingen då jag småspringer mig förbi.

Vid tiosnåret, då äter vi favoritfrukost på lokal.

Vid elvasnåret, då är vi på väg.

Vid tolvsnåret, då är vi på för oss något alldeles nytt.

Vid ettsnåret, då tittar vi på en panel kring ett spel.

Vid tvåsnåret, då är någon imponerad.

Vid tresnåret, då fotograferas det friskt.

Vid fyrasnåret, då har vi checkat in.

Vid femsnåret, då inleder jag middagen tillsammans med finfint sällskap och en Bellini.

Vid sexsnåret, då har en god Carbonara avlöst de parmesangratinerade havskräftorna med aioli.

Vid sjusnåret, då fyller vi på med sötsaker efter de dubbla efterrätterna.

Vid åttasnåret, då ser vi på Mello.

Vid niosnåret, då går vi loss på tilltugget och jag glömmer sedan bort det att fotografera.

Vikten av rörelse

Jag försöker att pränta in vikten av rörelse i det så gärna stillasittande barnets medvetande. Jag försöker!

Valentin

Man kan tycka och tänka vad man vill om alla dessa dagar och högtider. Kommersiella jippon, eller inte? Idag firar i alla fall vi kärleken lite extra, och vår Viktor Valentins namnsdag!

OS i mitt hjärta

Drömmar, om än några krossade, tårar och guld!
Återigen ser jag på puckelpist och damhockey, är expert på såväl slopestyle som backhoppning, laddad för curling och finstämda reportage om sådant som Eddie the Eagle och Jamaicas forna bobsleighsatsning.

En udda önskan, men...

När man har varit förkyld i 7 veckor, och ligger i feber för tredje gången på fyra veckor, då hoppas man på att detta nu faktiskt är influensan! Man vill ju som inte ha den, senare, utöver.

En typiskt bra söndagskväll

Jag har ett nytt nagellack, gröna kulor och Poirot. Tidigare såg vi på Bron!

Dagens ungdom

Någon, som just aldrig annars har några läxor (Till hans mammas stora förtret!) försökte först få mig att intyga, till hans fröken, att det här hushållet helt saknar linjaler...

Efter det var han tvungen att vila, i timmar...

Bara tanken på det att, så småningom, behöva rita sig några små, korta, tallinjer, knäckte honom alldeles!