Välmatchade

Hur ser vi egentligen ut? Jag upptäcker allt oftare att jag och mina pojkar är klädda efter samma känsla och på samma humör. I offentlighetens ljus så ser det lite larvigt ut när vi kommer där på rad. Löjliga familjen, i lika färger och i ungefär samma stuk. Tur att pappan klär den lille emellanåt, och att Gustav faktiskt kan klä sig själv om han är på det humöret, för annars så skulle vi kunna uppfattas som patetiska.