Mammamutor kallar jag belöning

Mina studier går riktigt segt för tillfället. Jag har helt enkelt inte vare sig tid eller lust att ägna mig åt dom! Då det nu närmar sig inlämningsdatum, och avslut av delkurs, har jag som inget val, annat än att ta tag i eländet.

Var 50:e läst sida belönas med något litet, som en kopp thé med en lyxigt god kaka därtill.

Var 5:e skriven sida förtjänar något större, som att sätta sprätt på Gudruns bonuscheckar.

På stickfronten

Jag stickar på en Olivia i Alpacka, då jag aldrig fick till stickfastheten i det rekommenderade garnet felted tweed. Är dock inte övertygad om att det garnet kommer att göra mönstret riktig rättvisa.

Har maskat av ännu en strumpa i Delight. Överväger huruvida jag nu ska ge mig på något mer avancerat strumpmönster eller inte. Slätstickade strumpor är ju behagliga att ha på foten, oavsett skoval, och de stickas ju snudd på i ett meditativt tillstånd. Samtidigt är det ju roligt att pröva på något nytt.

Piraten

Efter att ha testat det där med såväl lapp på ögat som på glasögat, och ögondroppar under en period, är vi nu tillbaka på ruta ett. Lapp på ögat ska det vara!

Det spelar dock ingen roll, hur roliga än piratlekar må vara, och hur många spännande sjörövarattiraljer vi kan trolla fram till dessa ur storebrors gömmor, lappen den är inte så särskilt populär.

Nu har vi tagit till mutor. Lapp på ögat belönas med söta drycker och godsaker. Undrar jag vad vi ska muta honom med när tandläkaren fäller sin dom?

Det kommer mera

Caliciviruset vill inte riktigt släppa greppet om oss, och snön den bara vräker ner. Orkeslösa förflyttar vi oss mellan sofforna och sängarna. Många måsten och inga krafter.

Några sidor lästa i en bok, långsam lek, curling på teven, lite strumpstickning. Det är ganska grått!

Dagens glädjeämne

Favoritkannan duger till såväl vätskeersättning som avslagen CocaCola. Mig piggar den i alla fall upp!

Botten nådd?

Igår anade jag för första gången på evigheter botten av tvättunnan. Idag härjar vinterkräkan fritt i hushållet!

En helt annan undersökning

Besöket på öronmottagningen, det kunde vi ha varit utan. Nu roar vi oss istället med att följa Viktors undersökande.

En snö- respektive isklump har han släpat med hem från dagisgården, lagt i en bunke, och tålmodigt betraktat en längre stund. Han väntar med spänning på maskarna!

Utvisad eller inte

Kanske glömmer de bara bort att kalla honom med den regelbundenhet som de ska och är skyldiga till att göra? Vi är inte så varmt välkomna på alla mottagningar och avdelningar på sjukhuset, Gustav och jag. Det bara är så!

Till deras försvar så ska det sägas att han inte har varit så särskilt samarbetsvillig genom åren. Det har hänt mer än en gång att han åsamkat lindriga personskador.

Till hans försvar så ska det sägas att det också finns de inom sjukvården som inte är lämpade för sitt uppdrag. Det finns de som inte borde få möta människor i sitt arbete.

Man borde ha anat...

Det räcker uppenbarligen inte med att byta kamrem på bilen när som man ska. Tydligen ska även vattenpumpen då också bytas, för att kamremsbytet inte ska behöva bli ogjort jobb, och för mig i slutändan bortkastade slantar... Det upplyser dom så vänligt om vid tidsbokningen på verkstaden!

Nu erbjöds jag ju 20% rabatt på allt detta, samtidigt som jag skrämdes upp av de konsekvenser som en obytt vattenpump skulle kunna komma att få för mig och min bil i framtiden...

Jag bokade en tid för byte av både kamrem och vattenpump. De kan lura mig vart de vill!

Ny dag och nya tag

Jag siktar på en bättre dag än gårdagen! Pessimisten i mig tvivlar dock. Gustavs taxi var en halvtimme sen imorse, vilket ju aldrig är och blir bra, och efter lunch ska vi (Läs: i alla fall försöka att efter tolv års utvisning från mottagningen) få hans öron undersökta...

Jag "pausar"!

Eftersom det mesta verkar gå en annan väg än min, den här bedrövliga måndagen i februari, så tar jag mig en paus.

DROPS Delight

Riktigt trist garn att sticka med, men väldigt skönt att ha på foten. Minst sagt märkligt!

I Don't Like Mondays!

I alla fall inte sådana måndagar som idag. Att bilen inte startade när termometern visade snudd på 30 minusgrader, det angav som tonen...

Klass-varning

Då det råder Klass 2-varning på våra breddgrader, så uppmanas vi via massmedia att stanna hemma. Gustav är dock sedan länge lovad både ett besök hos mormor och bowling tillsammans med sina kompisar den här helgen.

Vilken klass-varning skulle det utfärdas på honom, om sådana efterlängtade aktiviteter skulle komma att ställas in?

Jag ser nog till att mobilen min är laddad, klär oss varmt och skottar fram bilen!

Det att ta itu med

Just nu tar jag itu med allt det där som släntat efter det senaste halvåret. Jag har att göra!

Även jag, en Ishbel

Jag gillar verkligen, som så många andra, att följa ett mönster av Ysolda Teague. Den här gången blev det en Ishbel. Garnet är det ljuvligt mjuka Malabrigo lace, i färgen Emerald, och jag valde att sticka den större varianten.

Gissar att det var min första!

Allt är ju relativt

-Tack och hej, det gick ju bra idag!, sa Gustav glatt då han lämnade provtagningsrummet.

Jag undrar jag, vad sköterskorna tyckte om den saken? Den ena var och bytte kläder, och den andra var fullt upptagen med att torka bort blodet hans från såväl provtagningsstolen, golvet som väggarna...

Han har det inte efter mig!

-Mamma, alla barnen på dagis bara älskade min nya tröja!

Sedan smakade han på pannkaksmeten som han höll på att vispa ihop, och utbrast:

-Åååååh, UNDERBART! Jag är bara för bra.

Det är pappas pojke det...

Vad är väl ett dygn i vår huvudstad?

Ett dygn i Stockholm kan innebära ett besök på Svenskt Tenn, en lunch i lugn och ro, ett glas vin i baren mitt på blanka eftermiddagen, en stunds vila, middag och underhållning, inga tankar på morgondagen, ännu mera barhäng, en långsam hotellfrukost, Moderna muséet, en vinterpromenad med solsken på nästippen, tid för samtal.

Cascading Leaves Shawl(s)

Lika, med ändå så olika. Tänk vad garn och stickstorlek kan göra med ett och samma mönster!

Cascading Leaves Shawl

malabrigo lace och stickor 4

Miski och stickor 6

Skona mig!

Så snart som han snubblar över dammsugarslangen, tappar något, spiller, slår sig, eller något går galet för honom i leken, då suckar han tungt vår Viktor och säger:
-Skona mig!

tea leaves cardigan

Med tanke på att jag inte är så särskilt förtjust i alla dessa trekvartsärmar, och har av naturen riktigt långa gorillarmar fästade på min kropp, så kan man ju undra över hur det kommer sig att jag då alltid glömmer av att förlänga dessa när jag stickar enligt mönster... Hur som helst har den här koftan kommit att bli något av en favorit denna vinter!

Mönster: Det hittade jag här!
Garn: Heaven's Hand, i färgen Night Blue, inköpt hos en av mina favoritlangare.

Mycket av mycket

För mycket av allt, även det som är gott, det straffar sig i längden. Har nästan varit nere för räkning!

Tillbringade jul- och nyårshelgen liggandes på soffan, med trötthetstårar ständigt brännande under ögonlocken mina, reste dock på mig och rappade av en 7,5 poängskurs med vänsterhanden under trettonhelgen. Kastade mig in på min ordinarie tjänst vid terminsstart, och har sedan dess mest bara turats om med P att antingen arbeta, vårda barn eller lida av egna flunsor.

För tillfället är det inte kul nästan jämt!