Man får sannerligen ta det onda med det goda

Det blåser kraftiga vindar över nejden idag, med luft som är sval. Man vill öppna    

husets alla fönster och dörrar, vädra ut det varma och stillastående, klibbet. Man gör också det! 

Här har det dock, uppenbarligen, gödslats riktigt flitigt, på gärdena omkring, så det stinker, doftar allt annat än lavendel och rosor.

Just typiskt!

Han visste att vår semestertripp till Stockholm och Helsingfors skulle sluta i katastrof, vår lilla säkerhetsminister, och hade egentligen inte för avsikt att följa med, men var nu ändå till det tvungen.

De sista timmarna spenderade vi på Gröna Lund, hamnade i söndagens oväders öga, blixten slog ner i berg- och dalbanan, säkringar flög, det blev allmänt kaos och han trodde på fullaste allvar att vår sista stund var kommen.

På nyheterna meddelade de senare att färjan vi åkt med hade slitit sig från sin förtöjning...

Att skrota runt

Någon deklarerar tidigt, högt och tydligt, att idag tänker han minsann, absolut inte, ställa upp på något av mina alla ärenden och måsten. Han har nämligen för avsikt att nu enbart vara hemma, spela sina spel och leka med sitt LEGO, eventuellt, möjligen också, hänga lite tillsammans med sin allra bästa kompis.

Tvättmaskinen går, jag plockar undan, funderar på bra förvaring för alla laddare som här ligger överallt och skräpar, ringer ett samtal gällande Gustav, bestämmer mig för att beställa minst tre par barnskor på nätet, tittar till plantorna i växthuset, tar mig en påtår, till, packar upp mina necessärer, skriver en lista, skjuter på det att rensa i garderoberna, inser att jag återigen är utan någonting på stickorna mina, att alla böcker är lästa, men att jag har en veckas sommarprat att lyssna till. 

Det vill sig inte bättre!

Jag glömde min stickpåse på hotellet i Alanya... 

Hoppas att någon får njuta av två finfina par sockor!

Jag trivs alldeles utomordentligt väl i mitt eget sällskap!

Jag går på upptäcktsfärder utan kamera, är på marknader utan att handla, och har i värmen även klättrat i berg. (Simningen går det trögare med, då genomsnittsåldern här på hotellet plötsligt sänktes med ungefär fyrtio år, och de unga par som anlände i huvudsak använder bästa poolen som en scen för att visa upp sin stora kärlek, för alla andra, men jag har yogat, för första gången på evigheter, två pass, och fått en träningsverk utan dess like, hunnit tänkt att jag ska ta tag i det där igen, med träning för kropp och själ.) Jag läser mycket, badar i havet, lyssnar på poddar, sover daglig middag, i timmar, solar min slitna lekamen, smörjet maniskt in mig med solskyddsfaktor av riktigt hög kaliber, doppar mig, äter gott, tar mig ett glas vin på balkongen, lyssnar på sommar, stickar mig några varv, ringer hem till de mina, som väntar och längtar. Jag har det bara fint!

På vift i Turkiet, dag 1

Inte en vattenrutschkana i sikte, inga bomben eller kanonkulor, dåligt med skrik, inte heller någon förlupen boll. Fördelen med att bo på ett hotell med en åldersgräns på 16 år!

Idag har jag mest bara hängt vid ena poolen, slumrat under ett parasoll, lyssnat på jazz, uppdaterat mig på stickpoddar, läst en bok, simmat en timma, om än uppdelat på fyra kvartar då man ju inte kan chockera kroppen sin alldeles efter dryga tjugo åt som soffpotatis, ätit gott, sovit middag, och stickat mig några varv på en strumpa. 

Jag har också pratat med killarna mina, alla tre, via FaceTime. 

Med giltigt pass

Jag gör mig redo för avfärd, en veckas semester i eget sällskap, kommer med förmaningar, så som att använda solskydd och det att komma ihåg, sådant som att ge barnet, här hemma, lunch.

Det nya livet

Plötsligt tar man sig en tur in till stan, tillsammans med sin kärlek. Sedan på stickcafé, hela kvällen, helt utan att...

En julisöndag i bilder

Idag är det åter dags för mig, och många andra, att ta Ett Foto I Timmen!

Vid midnatt, då letar jag, bakom stora träd och täckande moln, efter den så kallade supermånen. 

Vid ettsnåret, då stickar jag på en strumpa, har som fastnat framför teven.

Vid niosnåret, då plockar jag på frukostbrickan.

Vid tiosnåret, då är det hög tid att vattna i växthuset.

Vid elvasnåret, då tittar jag ut över nejden och gör mig planer för dagen.

Vid tolvsnåret, då regnar det...

Vid ettsnåret, då har jag precis hoppat i kläderna mina.

Vid tvåsnåret, då är vi på utflykt utan barn, vilket ungefär i princip aldrig händer. Vi anar nya tider!

Vid tresnåret, då är vi kvar på marknaden, där min mamma säljer sina finfina stickalster.

Vid fyrasnåret, då tänder vi grillen.

Vid femsnåret, då äter vi gott, riktigt gott.

Vid sexsnåret, då får man plocka sig sin dessert direkt från snår.

Vid sjusnåret, då låter jag stickningen vila lite till.

Vid åttasnåret, då är det snålt med glass till kolasåsen.

Vid niosnåret, då drar det äntligen igång. Må bästa lag eller Messi vinna!

Vid tiosnåret, då försöker jag mig i halvlek på att spå morgondagens väder.

Vid elvasnåret, då är det så spännande att stickningen min bara blir liggandes.

Vi har firat födelsedagar och haft finfrämmande

Någon undrar om vi har glömt hundens nära släktskap med vargen, gömmer sig inomhus, på övervåningen, barrikaderar sig av säkerhetsskäl bakom ett bord. Någon annan vägrar att äta mat (Vilket är det absolut bästa som han vet!), då han ju har flyttat hemifrån och har för avsikt att äta där.

Den här veckans matsedel

När matgeneralen flyttat hemifrån, och hushållets köksmästare befinner sig på en seglats, då passar övriga här på att äta skräpmat, skräpmat, och ännu mera skräpmat.

Ikväll, efter middagen på gatuköket, och innan pizzaresterna från igår, fyller vi dock på med något som är nyttigare än grönsaker!

När jobbet plötsligt knackar på

Upptäckte just mina sommarpresenter, från finfina elever, i arbetsrummets mörker. De som föll i glömska, efter skolavslutningen, då när det dagen efter väntade student och sedan flytt här hemma!

Om dryga månaden tar jag emot ett nytt gäng, 7:or, för en gångs skull tillsammans med någon annan, och de kommer då sannerligen inte (Säger jag vis av erfarenhet!) tycka att jag är en skön person med härlig humor... 

En helg i juli

Några badar den här helgen, åker vattenrutschkana, om och om och om igen, äter pommes och dricker Coca-Cola, besöker en storebror, på den lilla centralorten, som vägrar att klippa håret sitt om det inte är så att hans mormor då kommer till det särskilda boendet.

Någon annan seglar till Åland, tillsammans med en kamrat.

Lycka är...

...när ens förstfödde, han med kärleksflisan, den där extra kromosomen, ringer från det särskilda boendet, dit han nyss har flyttat, via FaceTime, på lördagskvällen, för att berätta att det är bara bra där, att han har det fint, att maten är god, och att han älskar en...

Ljus och värme

Idag skiner solen, och även om vi ännu inte har varit ute och njutit av den, leder ljuset, och värmen från öppna fönster, till att min livsnerv kopplat på.

Vi viker tvätt, i mängd, överväger, att en annan dag, ta en kamp mot dammråttorna och våra oputsade fönster, pratar om viktiga saker, skrattar och gör oss planer. 

Stängt p.g.a. regn

Jag är nu så innerligt less på det här vädret, att jag inte får någonting gjort. 

Med smak av solvarma hallon

Någon har idag lekt hemma hos en klasskamrat, och har haft det så kul och bara bra. Här satt jag och höll tummarna, då han annars, med undantag för sin allra bästa vän, just inte ägnar sig åt sådana saker.