75%

Tre av fyra i vår familj har haft en bra dag idag. En dag innehållandes någon form av aktivitet som sätter lite extra guldkant på just deras tillvaro. Gustav sover hos mormor, och har imorgon den stora äran att få tvätta i hennes tvättstuga. P har fått åka ångbåt till Vaxholm, luktat på saltvatten och sett i alla fall lite skärgård den här semestern. Själv så har jag varit på Svenskt Tenn, och det är ju alltid en lika trevlig upplevelse. Stackars Viktor, han har bara fått hänga med. Besvärliga tänder på gång, och allt för mycket stillasittande i bilstol och vagn.

Barnsoldater

Såg dokumentären Jesus Camp, och känner mig väldigt illa till mods. Jag tänker på dessa barn i USA, och på barn som jag själv har mött som drillats på liknande vis i frikyrkliga kretsar här i Sverige. Det är lika illa var än i världen det sker, att barn ska utbildas och strida som soldater. Jag tänker på barn i Afrika, på Västbanken och i Afghanistan. Det är fanatism som både predikas och tillbeds, andra makter som krigar, och dessa barns Gudar må alla gråta i sina himlar.

Svampskogen

Det är inte bara att ge sig iväg nu för tiden... Själva packandet för en enkel tur i skogen är numera det en resa i sig. Stora sonen ska lockas från datorn och DVD:n och dessutom kläs i kläder som mamman anser vara lämpliga att bära i skogen. Lilla sonen ska samtidigt vaktas och hindras från att packa upp det som andra packar ner. Matsäck för alla, och för alla eventualiteter, och dessutom ska hela hushållsrullar rymmas i ryggan. Regnkläder, barnvagn, ombyten, skötväska, myggnät, Ergon, svampkorg och knivar... Har vi allt? Sitter bilstolen i fel bil?

Vi hade en härlig eftermiddag, trots att det bara låg tre små stackars kantareller i korgen när vi kom hem. Vi vandrade i en vacker skog, fikade på en klipphäll vid vattnet, hade vackert väder, mumsade hallon vid vägkanten, och plockade också med oss lite blåbär hem. Vi fick mersmak!

En lysande investering?

Det här måste väl ändå vara bättre än aktiefonder i dagens läge. En hållbar investering för framtiden.

Gardiner, gardiner, gardiner

Jag syr gardiner till dom fönster som hittills har saknat. Tiden som blir över (?) mellan matlagning, mellanmål och lek så försöker jag i alla fall att göra det. Återanvänder tyger som jag gillar, gamla gardiner som jag har haft tidigare och tyger som jag bara har köpt på mig, och har endast införskaffat några trälister till det som ska bli hissgardiner. Paneler, hissgardiner och längder syr jag, billigt och bra, och snyggt blir det.

Skenet bedrar

Det har blivit en vana. Varje kväll så följer jag serien på TV4+, och varje kväll så skrattar jag både högt och gott.

Barnvakt

Gustav vill verkligen att Viktors rum ska bli beboligt, så till den milda grad att han erbjöd sig att vara barnvakt under tiden som jag fixade med rullgardiner och gardinstänger. Det var dock inte så lätt som han från början hade trott. Viktor var nämligen inte så särskilt road av att se på Peter Pan, och han tröttnade ganska så snart på att rita...

Lillebror ville bara ha kuddkrig och hitta på hyss, och barnvakten blev ganska så trött på det efter ett tag. Då kom han på den perfekta leken! Dom skulle leka dagis.

På dagis vilar man nämligen, och vilar man inte så får man ägna sig åt lite stillsamma aktiviteter.

Regeringens gåvor

Överallt i media så debatteras nu den gåva som regeringen har gett till vår kronprinsessa på hennes trettioårsdag. Vad vet jag, kanske är det en rötmånadsnyhet, eller så är det verkligen en fråga som intresserar det svenska folket i gemen?

Just ingenting alls

Jag tyckte inte att jag hade gjort något särskilt idag, just ingenting alls faktiskt, men så började jag att summera min söndag. Jag har läst både morgontidningen och kvällstidningen riktigt ordentlig, hunnit med ett månadsmagasin och en halv bok. Jag har kokat flera litrar saft och snoppat fem kilo krusbär, serverat ett antal mellanmål och lagat kvällsmat. Jag har hämtat Gustav på Korttids och jagat efter blomster på tre plantmarknader. Jag har gjort högsommarfint i tre krukor och två blomlådor, spelat dataspel med Gustav och kört med bilar tillsammans med Viktor, sett på nyheterna och sporten, skakat välling, läst sagor och bjudit på kvällsfika... Återstår bara just ingenting alls av den här dagen, men än att få pojkarna i säng, se den norska dokumentären på tvåan, läsa en liten stund och ge P en godnattpuss.

nu vill jag sjunga dig milda sånger

Jag har läst sakta, sakta så att den inte skulle ta slut. Den var alldeles, alldeles underbar...

Krusbär

Det var något som föll den lille kräsne i smaken! Smaskade glatt kring bland krusbärsbuskarna, tyckte att mamman var larvig som ville portionera ut dem i lagom stora bitar, och lät sig inte ens störas av dom vassa taggarna.

Möten

Idag mötte jag en av mina första elever. En mycket speciell liten dam, charmigt krävande, och musisk som få. Nu var hon så gott som vuxen, lugn, tjusig och elegant, och långt ifrån den där lilla virrpannan i kalasbyxor och gummistövlar som jag kände. På en punkt var hon dock sig fullständigt lik... Hon ropade mitt namn så det ekade i omgivningarna!

Dagens andra möte som etsat sig fast i mina tankar, var med en för mig helt främmande person. Det var med en liten kille i tioårsåldern. Vi sa just inget till varandra, men det var hans sätt att agera som gjorde mig glad. Hans öppna blick, leende och kroppspråk gav mig faktiskt framtidstro.

Nu ska det bli ordning här!

Jag rensar, sorterar och slänger... Viktor ska äntligen få tillträde till sitt rum, och det har ju fram till nu mest bara fungerat som allmän avstjälpningsplats. Där har helt eller halvt ouppackade flyttkartonger stått tillsammans med allt det där som man inte riktigt vet vad man ska göra av. Det blir dock en viss råttan på repet effekt. Vissa saker ska in i linneskåpet, och det som finns i linneskåpet måste då flytta ner i klädkammaren, och det som finns i klädkammaren måste då in under trappen, och det som finns under trappen måste då flyttas ut i förrådet, och det som finns i förrådet måste då ut i garaget, och det i garaget måste vi se till att ta till tippen... I morgon är tippen stängd! Jag rensar, sorterar och slänger...

Nätshopping

Här är mina senaste fynd. Getingen/Biet ska Viktor få på sin första födelsedag, och den här panelsjalen kunde jag helt enkelt inte bara låta bli.

Emballage

Efter gårdagens besök på det stora möbelvaruhuset så drunknar jag nu i emballage. Jag sorterar kartong, papper, hårdplast och mjukplast efter bästa förmåga, och inser att det lär bli flera turer till återvinningsstationen i Lanna i morgon. Det är egentligen ganska så konstigt, att emballagen är så skrymmande efter det att man har tagit ur möblerna. Jag transporterade hem platta paket, allt på en och samma gång, och nu när det borde vara mindre kvar så ryms det plötsligt inte i en och samma kombi. Märkligt!

Klåfingrig

Inte nog med att han är överallt och ingenstans min Viktor, han är klåfingrig också! Nu har han tagit batteriet till kameran ur laddaren ( Barnsäkert?), och sedan gömt det på något väl valt ställe. Igår hittade jag den lilla ratten som varit försvunnen, den som hör till öppna spisens fläkt, i lådan för ljus och tändstickor i köksskänken... Var ska man börja att leta den här gången?

Pojke eller flicka?

På ett föräldraforum diskuteras det livligt huruvida det är rätt eller fel att önska sig ett visst kön på sina barn. Jag tror i alla fall att det är det som man diskuterar/debatterar/tycker till om. Ord tolkas, känslor flödar, lojalitet ska visas, och någonstans där tappade jag faktiskt bort mig.

Jag kan personligen spinna vidare på tråden, och skulle kunna ta vid mig och kontra med uttalanden som "Det spelar ingen roll om det är en pojke eller en flicka. Huvudsaken är att barnet är friskt!", men det har jag faktiskt inget behov av att göra. Jag vet ju att inte ens det spelar någon roll. Man älskar dom barn som man får, oavsett och ovillkorligen.

Tankar, drömmar och önskningar har inget med kärlek att göra! Jag har under mina graviditeter önskat mig pojkar, naturligtvis friska pojkar, av den enkla anledningen att jag tror att jag är en bättre pojkmamma. (Andra gången var det dessutom ganska så praktiskt att få en till av samma kön...)

Beppe Wolgers memoarer

Inte visste jag mycket om herr Wolgers inte. Inte mer än vaga minnesbilder av godnattstunder och jullovsmorgnar, Pippis pappa och Dunderklumpen. Kanske är det i skarp kontrast till det, som hans memoarer har fascinerat mig så under veckan som gått.

I memoarerna bjuder han en rakt in till sitt innersta, och det är inte alltid så särskilt vackert. Det är vemodigt, naket och oblygt, fyllt av rädslor och våndor. Det är osäkert, men mycket, mycket mänskligt. Språket är vackert, levande och rikt, en härlig prosa, men samtidigt ganska så mättande.

En mycket läsvärd bok, men kanske mår den bäst av att tas fram och läsas i lite då och då.

Långbent

Jag lyssnar med stort intresse på dagens sommarvärd. 133 cm Peter Martinsson berättar med både humor och djup om sitt liv som kortväxt. Det skiljer 50 cm, en halv meter, i längd på oss två. Jag är ju riktigt långbent jag, och på så vis som kvinna också något avvikande.

Jag har aldrig lidit nämnvärt av att vara så lång, snarare alltid sett det som en tillgång. Inte var det kanske alltid så kul, att till och med vara längre än sin magister på mellanstadiet, men det bidrog till att jag verkligen blev lyssnad på när jag hade något viktigt att säga.

Danslektionerna på gymnasiet var i och för sig en plåga, då det bara var en kille i klassen som mätte högre än mig (På högstadiet hade jag "killgympa", och där var det än värre för dom killar som med röda gymnastikband utsågs till dansens tjejer...), men det var nog dom lektionerna för alla inblandade.

Enda gången jag kan sörja över min längd, det är när jag ser riktigt snygga skor med skyhöga klackar. Jag vill ha, men där går tyvärr min gräns... Sticker upp tillräckligt i en folkmassa ändå!

Inte på humör

Jag hade tänkt blogga om både marknader och ett telefonsamtal från en kär vän, men jag är inte på humör... *suckar*

Svarta vinbär

Har ägnat dagen, mellan regnskurarna, åt att plocka av våra buskar med svarta vinbär. Fick ihop dryga 6 liter, och började fundera på vad jag skulle göra av alla bär. Hade sedan tidigare bestämt mig för att försöka mig på en essens till nästa sommars snaps. Fyllde raskt en halvlitersburk med bär, lite socker och vodka, och gömde den längst inne i skafferiet. Satte sedan igång med att koka gelé...

Efter en bedrövligt geléig kväll, och ett stopp i vasken senare, konstaterar jag, att det är synd att snapsen tar ett år på sig att mogna... Skål mina vänner!

Färgglada kuddar

Jag hade tänkt att jag skulle ha kuddar med mycket färg, men jag kom hem med dom här från Åhlens... Inte mycket till färg, men vilket härligt mönster!

Planeringskalendern

Skulle skriva in en del av det som kommer att hända framöver, och insåg att året är slut! Min tideräkning brukar ju vanligtvis följa skolans läsår. Gick in på hemsidan för att beställa en ny planeringskalender, och... Katastrof!!! Gula faran är slutsåld! (Surnade faktiskt till lite, då jag i många år har skött beställningen på jobbet, och då alltid tänkt på alla, såväl sjukskrivna, föräldralediga som nyanställda... ) Hur gör man? Hittar man i en ny variant av kalender? Hittar man en ny kalender, som inte är knallgul, djupt nere i den som alltid fullpackade väskan?

Sömn

Mina barn sover inte. *gäspar* Har funderat på om det är att bara gilla läget, acceptera en gång för alla att det är så som det faktiskt är, men jag är trött... Viktor somnade 23.30 och vaknade 05.47. Däremellan så har jag petat in nappen, tröstat, matat, petat in nappen... Jag är trött!

Efter år av vakna nätter tillsammans med Gustav, så är jag ganska så härdad vid det här laget. Jag är också något av en expert på vad det gäller världens alla så kallade sömnmetoder. Kan råda andra, få det att fungera, men mina egna barn dom sover minsann inte bättre för det.

Nu ska jag som en sista åtgärd läsa Somna utan gråt av Elisabeth Pantley. Har ett väl tummat och tejpat ex av The No-Cry Sleep Solution, men det kan (läs måste) ju vara så att jag råkade missa något väsentligt när jag läste den på originalspråket...

Det kan väl inte vara så enkelt, att mina barn har ett extremt litet sömnbehov?

Lite dagen efter

Småbarnsmammor på landet känner av en sen kväll på krogen... Den passerar inte helt obemärkt förbi!

Dagen till ära så åkte vi och tittade på båtar i Sjötorp. P behövde lite segel och vatten för själen, och själv så behövde jag inget annat än en rejäl pizza frampå eftermiddagen. Vi hade mysigt! Strosade runt i ett par timmar, och blev alldeles uppspelta av att hittat en bakväg/genväg till för oss nya landskap.

Göran Hägglund

Såg honom på nyheterna för en stund sedan, och tycker faktiskt att det är synd att han är så mycket bättre än sitt parti. Han ger verkligen ett gott intryck! Han har en behaglig röst, pratar politik (och det på ett rakt och lättsamt vis), verkar ha humor och glimt i ögat, har inga störande manér, och är dessutom ganska så trevlig att se på. Det han saknar är väljare, och kanske också en juste stylist.

Bondmora

Vi fick oväntat besök här idag, och jag kände mig som värsta bondmoran. Trollade raskt fram en påse hembakta vaniljbullar ur frysen, och serverade min egenkokta rabarber- och jordgubbsaft till det. Bjöd dem sedan att stanna på en mycket delikat middag. Jag gjorde pressgurka, rullade köttbullar, fixade snabbt en sallad från land och växthus, kokade färkpotatis och späda morötter, lagade gräddsås och tog fram lingonsylten. Fantastiska smaker i ljuv förening, inte alla krogar som klarar det så galant. (Jag säger bara pressgurka!)

Funderade sedan på hur det egentligen gick till. Från partypingla och stadstjej till bondmora... Passerade jag någonsin Gå?

Berlinerpopplarna av Anne B. Ragde

Lysande läsning en regnig söndag. En välskriven bok med både själ och hjärta. Tankeväckande och intressant, och svår att lägga ifrån sig. Lättläst och varm, med träffande personporträtt.

Rekommenderas!

Det stämde inte

Jag visste att något var galet. Vi hade så mycket tid imorse. Vi städade och fejade, fikade, och gjorde Fjugesta innan lunch. Vi fikade igen, plockade bigarråer, och förberedde en middagsbjudning i lugn och ro. Nu när jag vinkade av våra vänner så slog det mig. Vi hade glömt morgontidningen!

Det regnar

Vi lyssnar på Ebba Grön och torkar golv.

Sommartecken

Förra året så tyckte inte barnmorskan att det var en så särskilt bra idé, och tidigare i år så satte sig doktor reumatologen på tvären. Mitt eget lilla sommartecken.

Har ni fest, eller... ?

Vår trädgård är smyckad, musiken är på plats, det finns gott om tilltugg, och gästerna är många. P springer runt och klappar i händerna, som för att påkalla uppmärksamhet, och själv så springer jag in och ut med mängder av byttor, skålar och fat.

Vi har inte fest! Trädgårdspyntet är menade som fågelskrämmor, skivorna likaså, tilltugget är våra underbara bigarråer, och Herr Fasantupp och storfamiljen Skata är mycket objudna gäster.

Förtydligar: Vi delar gärna med oss av våra goda bigarråer, till familj, vänner, bekanta och grannar, men inte till fasaner och skator! Dom blir bara mörkare röda för varje dag, och smakar himmelskt gott. *spottar kärnor*

Gustav tycker att vi ska göra vin till Fru Petrell, men det är nog säkrast att vi "verkar för nykterheten"...

Mojmat

Det jag saknar mest från Örebro, det är nog faktiskt närheten till Deiles. Minst en gång i veckan, alltid varje måndagkväll, så åt jag ju där. Tunnbrödsrulle, Wadköpingsbricka, Baconmeal, ett par kokta med bröd... *slickar mig om läpparna* Sååå gott!

Beroende

Jag ska inte skriva om vare sig alkohol, droger eller sex, och förtydligar att jag snarare ser min stora konsumtion av cocacola och general portion som enbart laster i livet.

Jag är beroende av andra människor, människor som jag inte känner. Jag är beroende av att dom gör sitt jobb, och att dom hjälper min stora pojke med det som han behöver. Jag kan hoppas på att dom visar honom omsorg, och att dom möter honom med respekt. Jag kan önska...

Många har gjort så mycket mer. Vi har mött änglar! Pedagoger, assistenter, taxichaufförer, städerskor, bespisningspersonal, grannar, medmänniskor, alla har de öppnat sina hjärtan, och dom har tagit emot honom precis just där. Den här gången var det en Magnus, en Sofi, en Joakim och en Petra.

Han är hemma nu!

Kollokillen har återvänt hem. (Ungefär en decimeter längre och med några mörka strån på överläppen!) Tio dagar fyllda av kul och bus, kompisar, roliga upptåg och äventyr. Lite mammalängtan också, men det hör väl som till.

Slappardag

Efter gårdagens stadsbesök, treårskalasande, och den avslutande franska aftonen, så har vi inte gjort många knop idag. Till och med den minste av oss har varit lite dagen efter!

Vi var dock tvugna att ta oss en snabbtur till IKEA. Hade naturligtvis glömt att köpa den där lilla kontakten, den där som man sätter i taket, till Gustavs nya lampa. Vis av erfarenhet borde jag ha lärt mig... *suckar* Ska det vara så svårt, för detta stora företag, att sälja en enkel liten lampa bara sådär alldeles lysklar?

Eftermiddagen tillbringades i en vilstol läsandes denna. Lättsmält, underhållande, och med en eftersmak av längtan till Italien.