Det att vara annorlunda

När vi bodde i stan, då möttes vi inte så ofta av stirrande blickar och gapande munnar, så vi har som aldrig riktigt vant oss vid det. Idag blev vi åter varse, att på landet händer det.

Idag var Gustav med och hämtade Viktor på hans fritids, och då stannade som hela verksamheten av. Det blev alldeles tyst, barnen släppte det som dom hade för händerna, kom allt närmre, som i en ring omkring oss, stirrade med väldigt stora ögon och gapade riktigt stort. Gustav blev nervös, och Viktor blev besvärad. Själv klämde jag ur mig, att dom har nog bara aldrig tidigare träffat någon som har Downs syndrom.

Jag blir själv som om jag vore i puberteten

Jag kan inte kontrollera det, men på arbetsdagar utan elever (oavsett innehåll) uppför jag mig som om jag vore tonåring. Jag tycker att det är öken! (Uttrycket öken, går att härleda tillbaka till tiden då jag faktiskt var tonåring.)

Vintertid

Mörkret slog här till med full kraft redan på sena eftermiddagen, precis som min förkylning, och det blev alldeles av sig självt en mycket tidig kväll. Vi har tänt i spisen. Någon har redan gått och lagt sig för natten, störd av att mat- och sovklockan plötsligt rubbats. Imorgon är några av oss lediga, andra inte. Den här söndagen haltar.

Omöjlig att rubba

Ofta tillskrivs Gustav, med tanke på den där extra kromosomen som han har, en hel rad med enbart positiva egenskaper. Nu har han i och för sig kanske alla dom, och några till, men han är också otroligt fyrkantig, extremt tjatig, envis som synden, och har en absolut vilja av stål.Vill han inte, då vill han inte, och då är han helt omöjlig att rubba på alla plan! När han var liten, och vägrade, då var han som en säck potatis, blundade och höll för öronen, sög sig fast i golvet som med magiska sugproppar, men var i alla fall möjlig att med stor psykisk och fysisk kraftansträngning ta med sig under armen. Numera idkar han statymodellen, den stora och pampiga, ungefär som i det gamla Sovjet. Nu krävs det en demokratirevolution, påverkan från andra stormakter, främmande underrättelsetjänster, för att få honom att vackla.

Så mycket bättre

Så blir det kväll och vi pussas i köket. Någon annan än jag lagar godaste middagsmaten. Han vid datorn sitter kvar där än, där han satt, mycket nöjd över det att jag slutade att sura, lät bli att dra ut den där nätverkskabeln.

Nej, nej, nej!

Han har inte för avsikt att ägna sig åt något annat idag.

Den där niten i hushållslotteriet, som jag alltid drar

Återigen är det jag som är inne, dammar och skurar toaletter samtidigt som jag roar barnen, och han som ägnar sig åt trädgårdsarbete i solsken. Kanske skulle sten, sax, påse, funka bättre än att återigen förorda ett arbetsbyte?

En förmiddag

Vi vaknar ganska så sent för att vara oss, nyser ikapp och snyter näsor. Vi rostar bröd och slår in kalaspaket, läser tidningens alla bilagor, skjutsar barn och sorterar tvätt, lyssnar på någon som vill berätta. Man sätter på en maskin och plockar raskt ur en annan. Någon försöker förhandla sig till utökad tid framför datorn. Någon annan ger sig av för att köpa ljung till krukorna på bron. Solen avslöjar obarmhärtigt den senaste tidens slarv med det att städa. Jag hyllar dammsugning i dagsljus, och överväger återigen det där med Rut.

Fredag före lovet (Som lärare inte har!)

Hur har veckan varit?

Nytt jobb och nya rutiner här hemmavid, det sätter minsann sina spår. 

Hur mår du?

Precis så som jag ser ut på bilden, mosig , trött och med nysande näsa, inte helt närvarande i övriga familjens fredagsmys. Magkänslan är dock god!

Vad önskar du just nu? 

Att kvällens Doobidoo ska ta slut... 

Vad ska vi göra imorgon?

Någon ska på kalas, och behöver skjutsas ganska så tidigt. Sedan väntar storstädning, tvättberg och en trädgård i behov av omsorg.

Hur ser söndagen ut?

Jag hoppas på att vara färdig med lördagens alla göromål, så att det efter en rejäl storhandling finns tid till att ta fram symaskinen min.

Snöblandat och hormoner

Ikväll är regnet här blandat med stora snöflingor. Har egentligen en hel massa måsten, borden och skullen, men tillbaka i högstadiets tjänst så bäddar jag ner mig i soffan och sorterar dagens alla känslor och intryck. Precis som med årstiderna, så har alla stadier i skolan sin alldeles egen tjusning.

Full

Inte på alkohol! Av nya intryck.

Min kärlek och mormor

Min kärlek har bokat en hotellnatt för oss två, i Stockholm i början av November. Barnen? Dom har redan, på eget initiativ, bokat in sig just precis samma natt hos sin mormor.

Vi tänker kalvlever ( han) och raggmunk ( jag ), eventuell shopping, Tapas, skumpa på balkongen med utsikt över huvudstaden, sovmorgon med hotellfrukost, fotografiska och Moderna, lite ny energi i en annars så hektisk vardag. Barnens mormor? Hon lär önska sig vila!

Märkligheter som jag ägnar mig åt

Jag har börjat på ett nytt jobb, men har ännu inte fått förhandla lönen eller skriva på några papper.

En oktobersöndag i bilder

Idag är det dags för mig att ta Ett Foto I Timmen. Fler som gör samma sak just idag, det hittar du här.

Vid sjusnåret, då har jag gått över vägen för att hämta tidningen. Den som jag allvarligt överväger att säga upp.

Vid åttasnåret, då steker någon ägg. Ingen i hushållet äter lika till frukost.

Vid niosnåret, då slår jag in paket och noterar att klockan 10-12 tydligen är årets tid för barnkalas.

 Vid tiosnåret, då kopierar jag flitigt.

Vid elvasnåret, då fikar jag, samtidigt som jag bringar reda bland betyg och kursbevis, intyg av allehanda slag.

Vid tolvsnåret, då fyller jag upp bilen med skräp och konstaterar att det nästan är uppehållsväder.

Vid ettsnåret, då tycker P att killarna ska få något att äta. Min egen tanke var lunch!

Vid tvåsnåret, då blir det någon form av riktig lunch, och han berättar om kalaset, där alla barn fick gå på brandskola och lära sig att släcka en riktig eld.

Vid tresnåret, då ägnar jag mig åt den där tvätten, den som aldrig tar slut.

Vid fyrasnåret, då kräver Gustav städning av sitt rum, särskilt dammtorkning av skrivbordsstol. Själv sorterar han sina filmer.

Vid femsnåret, då visar Viktor upp det som byggts under eftermiddagen.

Vid sexsnåret, då är alla lampor nödvändiga att tända.

Vid sjusnåret, då får storebror agera bästa ryggkliaren.

Vid åttasnåret, då får naglarna mina en ny färg.

Vid niosnåret, då luktar det gott av björkved här i huset.

Vid tiosnåret, förutser jag eftersom klockan bara är strax efter nio, då ställer jag alarmet, sätter på radion och läser vidare i min bok.

När inte ens Marimekko kan pigga upp

Det är lördag, det är kväll, och jag hanterar de drivor av papper som ramlat in här under tidig höst, oftast adresserade till Gustav. Hålslaget är mitt verktyg, svtplay mitt enda sällskap. Det röda vinet och några goda ostar, det var min förtäring. Inte ens mina tjusiga Marimekkopärmar piggar upp det hela!

Netflix

Det lockar att utforska Netflix, men jag har ju ett helt arbetsrum att rensa, och har ännu inte kommit längre än till pappershögarna. Å andra sidan har jag ju hela söndagen på mig...

Man kan ju alltid titta ut på hösten

Regnet slår mot rutorna, och jag har inte längre en endaste liten ursäkt till att inte rensa upp i arbetsrummets röra. Papper i travar och mängd, påbörjade små projekt i olika material, trängs med allt det där som vi inte vetat vad eller var vi skulle göra av. Två datorer i behov av service.

Idag tänker jag undvika sociala medier

Ska det vara sol och varmt i södra Sverige, då tänker jag avstå från bloggar och Instagram. Här regnar det minsann! Ungefär precis som varje dag den här sommaren och hösten.

Favorit i snar repris

Vi tänker oss en favorit i repris. Ikväll tillsammans med pigga (och möjligen också något sockerstinna) pojkar!

Istället för en liten penna

Istället för en liten penna av doktorn, så slog jag till på en bomullströja med ett peacemärke. Jag var värd det!

Inte ens en liten penna

Viktor:
-Det gick ju väldigt bra det där. Jag tycker att du var jätteduktig! Synd bara att vuxna inte får en liten sak hos doktorn, inte ens en penna eller ett skrivarblock. Du är faktiskt värd en liten penna mamma!

Hårmodell, eller inte?

Jag har blivit ombedd att ställa upp som hårmodell på en gymnasieskola som jag jobbat på tidigare. Saken är den att mitt hår inte hämtat sig ännu, sedan det att det lånade ut sig till de två elever som då inte blivit godkända på sin dåvarande praktik.

Fairtrade-fika

Försöker att kompensera kvällens tänkta Fairtradesammankomst med eget fika. Såväl chokladbollarna som kaffet håller måttet. 

VAPP

Jag vappar vidare, trots att ingen av dom för tillfället visar några som helst symptom på annat än akut uttråkning. Här har setts på film och barnteve, byggts med LEGO och spelats spel, bakats chokladbollar och en sockerkaka, lästs bok. Nu försöker jag att locka med fri tillgång till datorerna, utan någon större framgång, för att få det som jag måste göra gjort.

Vård av pigga pojkar

Den ene hostade illa precis hela natten, och behövde därför kurera sig och vila idag. Den andre klagade på magont i skolan, fick hämtas hem, då det inte behövs mycket mer än så i calicitider.

Under tiden som vi väntar och ser, vad det ska bli av det hela, lever de rövare båda två.

Nya batterier

Bästa klockorna har legat länge i en väska, i behov av nya batterier, vilket jag alltid glömmer av då jag väl är inne i stan. Själv är jag på gång, igen, med ny energi i form av blod från någon annan. Byte av jobb, kanske redan på måndag, trots att inga papper ännu är skrivna. Den stora höstrensningen fortgår, på alla plan.

Så gick en tisdag

En tisdag med snoriga näsor, hostor och tjocka halsar. Förkylningar i magar, men ingen med feber. Regn, hämta sent och leriga överdragsbyxor. Snabbt något ätbart och skynda till musiken. Hem, dricka te, den där tvätten, säga nattinatt.

Mörker, regn och sommarprat

Det är verkligen kolsvart ute, och regnet smattrar oavbrutet mot rutorna. I ett försök att pigga upp mig ser jag på sommarpratare på teven, och målar samtidigt naglarna i en behaglig färg.

Säck, på säck, på säck

Den stora höstrensningen innebär att vi bär ut säck, på säck, på säck, från det stora huset. Man kan ju samtidigt inte låta bli att fundera över det där med konsumtion.

Inte heller det faktum att man verkligen saknar och behöver sig ett par nya bruna byxor.

Oktobermåndag

Vardagsmorgon, och vi drar oss i sängarna så länge som vi bara kan. Någon snyter sig. Någon annan hostar dovt. Frukost under en filt i soffan. Frukt som delas. Väskor som packas. Vi får lite bråttom. Kram, puss och hej! Det regnar.

Garnlagret mitt

Klädkammarrensningen ledde till att ett visst mått av garn behövde sorteras och packas in där som det nu ska vara. Tog mig i kragen, och la samtidigt in det hela i min stash på Raverly. (Visst får man stjäla bilder på nätet till den?) Behöver en fungerande våg för att få någon ordning på resterna, men för övrigt är jag i fas. Konstaterar också att jag är rik. På garn. Härligt!

Rödbetssallad i Oktober?

Kanske är det allt det där pratet, om adventskalendern som han fick, men plötsligt blev jag så vansinnigt sugen på en julsmörgås.

Planen för eftermiddagen

Jag plockar i klädkammaren, lyssnar på bra radio, dricker te och går in ett par kängor. Ganska så skön söndag regnandet till trots.

Under tiden som vi väntar

Under denna väntan, som verkar att bli lång, mycket lång, tittar vi på superhjältar och stickar några varv.

En lång väntan

Någon väntar efter morgonens storhandling på advent. Själv väntar jag på bättre väder.

Go'kväll

Simskola och återvinningsstationen långt innan lunch, sedan rensning och städning av garderober, pirater, tvätt, LEGO, ihopskruvande av sänggavel, tvätt och detta eviga plockande i farten. Nu har vi landat, tänt ljusen och tar kväll. 

Fredagsmys

Jag har för avsikt att avsluta den ena och påbörja den andra.

Han ser nog för mycket på barnprogram från Amerikat

Viktor:
-Mamma! Jag borde kanske ha ont av min tandställning.

Jag:
-Viktor, du har ingen tandställning!

Viktor förvånat:
-Har jag inte?

Fredagsunderhållning

Efter det att fredagens alla besynnerliga barnprogram tagit slut, i mitt tycke inte Viktors, då väntar nyaste Sven Nordqvist, Findus flyttar ut på oss. Jag längtar!

Kanske borde jag säga något?

Våra nya grannar, de bara krattar och krattar. Kanske borde jag informera dom om, att löven som nu täcker vår gräsmatta bara är försmaken av vad som komma skall, och att det inte krävs några höststormar för att de ska virvla över vägen i drivor? Kanske borde jag istället kratta?

Solen skiner idag

Det är fredag, sol, och jag ska hämta tidigt.

Äta sova dö

Jag skulle vilja lägga till hänga på biblioteket och ta hand om tvätten till den aktuella filmtiteln.

Less på färs, serverade jag broccolisoppa med västerbottenost och baconsnurror till middag. Även våfflor till de som så önskade.

Måste snart börja arbeta fler timmar, så att P får ta hand om köket igen och detta inte så sakteliga transformeras till att bli en matblogg!

Om någon undrar, så...

Även idag befinner jag mig i köttfärsträsket!

Här ska rullas två kilo köttbullar och stekas några pannor biffar, innan det att jag ser botten på trågen.

Det var en god tanke

När jag extraprisköpte rikliga mängder där på affären, då kändes det som en riktigt bra idé att göra storkok. När jag stod där med vitkål upp till knäna och köttfärssmet över armbågarna, då tyckte jag inte längre det.

Mätt och belåten, med kålpudding kvar till många matlådor och middagar än, då tar jag tillbaka det sista. Det var en god tanke!

Glömt av

Jag har haft lite att fundera på några dagar, så jag har uppenbarligen glömt av att både blogga och ta ett foto i timmen. Undrar vad mera som fallit ifrån?

Med ens

Nyheterna visar förskräckliga bilder på den tortyr som nu sker i Syrien, och med ens försvinner mina egna våndor. Mina våndor, som egentligen enbart handlar om riktigt bra saker.

Med livet som insats

Jag tänkte att jag skulle ta mig en rask skogspromenad nu på morgonen, men kom i sista stund på att det börjar jagas älg här idag. Med tanke på de mycket ålderstigna herrarna med bössor, som vi mötte på vår väg till skolan, tackar jag min lyckliga stjärna för det.

Utrymme

Med en hemma hos mormor, och en annan i en småbåtshamn, gjorde jag mig stora planer för den här morgonen. Jag skulle läsa alla tidningsbilagor i sängen, hinka kaffe, gå på bloggvandring, äta goda frukostar, ja jag tänkte mig flera, och kanske också se på morgonteve tillsammans med en stickning.

Nu var vi ju dock två om utrymmet! Jag har lekt med LEGO, varit både superhjälte och en figur ur Star Wars som jag tydligen inte alls begrep mig på, spelat spel, tröstat en dålig förlorare, och har tvingats servera en mycket tidig lunch bestående av pasta och kyckling.

Förmiddagsfika

Te och skorpor är höstens bästa fika. På sommaren föredrar jag att knapra småkakor, och på vintern vill jag bara njuta mjuka. På våren värmer vi nog mest bullar, och äter dom på bron.

Fredagsfint

Det är fredag och jag har fått blod av någon annan för att få må lite bättre, och så har jag fyndat finfina kläder längst inne i min egen garderob. Någon annan har lagat middagsmaten, och barnen är på toppenhumör. Nu väntar soffhörnet mitt, vin och en stickning. Det är fint att vara jag idag!

Torsdagsfrossa

Under tiden som jag kokade tomatsås och satte deg, då sa någon att han frös och hade huvudvärk. När jag skivade och rev ostarna, då somnade han visst under ett täcke i soffan.

Vi som var friska och fortfarande vakna, vi åt godaste pizzorna och drack rödtjut. Pratade länge utan att bli avbrutna. Det kändes som en dejt.

Jag såg den!

Jag såg höstsolen idag, men var tyvärr förhindrad att vara ute och njuta av den. Sedan dess har det regnat.

Det här är ingen matblogg

Om det här vore en matblogg, då hade såväl systemkameran, det kryddgröna som finporslinet plockats fram, för att göra middagens blomkålssoppa med salamiströssel och ostriv rättvisa. Saken är den att jag inte är så värst road av att laga mat, men då jag vill äta den vällagad och god, baserad på bra råvaror, har jag emellanåt som inget val.

2

Jag vet inte riktigt hur jag tänkte, när jag la upp till en riktigt stor sjal på stickor 2. Annars är det ju bra att ha två av det mesta.