torsdag 8 augusti 2013

Earl Grey, delikatessknäcke, leverpastej och gurka

Jag hörde hur besviken hans kamrat blev, tidigare idag, när han sa nej till att leka, att han inte ville, inte hade lust, bara ville vara hemma, ensam, tillsammans med mig.

Jag gör mitt, han ägnar sig åt sitt, och så äter vi leverpastejsmörgåsar till mellanmål.

4 kommentarer:

  1. Tror alla har ett behov av att bara var, att våga säga det är modigt och stort, men han är ju som han blev din minsting, för jag tror ju det var han...

    SvaraRadera
  2. Och jag minns en annan liten gosse - han som nu är polis i Malmö -, som helt frankt kunde säga till bästa kamraten att ..."nu måste du gå hem, jag vill vara ensam och leka".
    S o m jag skämdes!
    Men så var det .., han hade rätt ofta ett behov av att vara ensam .., kunde sitta i timmar och leka med små platsgubbar för sig själv.

    SvaraRadera
  3. Så fint och välkomnande det ser ut hos dig!

    SvaraRadera
  4. Anonym:
    Varför linda in det? ;)
    Elisabet:
    Här leks det också själv i timmar, och jag, jag var visst precis likadan...
    Monet:
    Tack! :)

    SvaraRadera