tisdag 26 mars 2013

Enstaka individer

Vi har hört att det ska finnas enstaka individer, i svängen av världen där vi bor, och vet att det finns på tok för många, inte alldeles långt härifrån.

Jag tyckte att jag såg några, nere på åkern för ett par veckor sedan nu, men tänkte att jag kanske (Läs: måste) tagit fel. Idag har vi spårat spår, och gissat bajset, noga tittat på uppbökade platser, i snön bredvid pallkragarna, de som aldrig kom sig in på vinterförvaring.

I min trädgård vill jag inte ha en endaste individ. Aldrig någonsin mer!


4 kommentarer:

  1. Usch och fy! Vildsvin är min fasa! Jag vill absolut inte möta något, än mindre ha i trädgården. De finns här i närheten, sägs det. Har aldrig sett något, ta i trä.

    SvaraRadera
  2. Lena:
    Min med! :( Vargarna, som stryker runt här, de oroar mig inte det minsta, men vildsvinen... *ryser*

    SvaraRadera
  3. Förstår inte varghysterin, men att vildsvinens förökning och utbreddning inte skapar någon debatt. Vi har lodjur som stryker runt i skogen, har bara hört dem, men önskar jag fick se dem, när jag sa det idiotförklarades jag. När jag sen sa att jag hoppas slippa möta vildsvin var saken helt klar, jag är inte klok. Men jag ser hellre både varg och lodjur, vildsvin duger endast på grillen.

    SvaraRadera
  4. Anonym:
    Jag begriper det inte heller, att debatten kring vildsvinen aldrig riktigt tagit fart!

    Vi har faktiskt haft även ett lodjur i dom där pallkragarna som aldrig kommer sig in på vinterförvaring! Vackert och mäktigt.

    Vargar stryker omkring här, runt vårt staket, men jag har själv inte sett annat än spår, förutom på djurparker och i fjällen.

    SvaraRadera