En majtorsdag i bilder

Idag är det åter dags för mig att ta Ett Foto I Timmen. Fler som gör samma sak, just idag, det hittar man här!

Vid sexsnåret, då öppnar jag altandörrarna för att konstatera dagens väder.

Vid sjusnåret, då fyller jag i sommarschemat till fritids.

Vid åttasnåret, då springer jag i de här förbannade stentrapporna, igen. (Man får starka ben!)

Vid niosnåret, då arbetas det med fullt fokus i salen.

Vid tiosnåret, då har kompostpåsen uppenbarligen fått flytta på sig, till förmån för en fotboll!

Vid elvasnåret, då har mitt skospänne släppt...

Vid tolvsnåret, då jobbar vi oss vidare.

Vid ettsnåret, då har någon redovisat ett eget valt arbete.

Vid tvåsnåret, då arbetar vi där än.

Vid tresnåret, då uppdaterar jag världens bästa skolkurator i ett elevärende.

Vid fyrasnåret, då påbörjar jag middagsmaten.

Vid femsnåret, då är jag mätt, och med en mycket god matlåda till morgondagen.

Vid sexsnåret, då glömmer jag alldeles av det att fotografera. Jag är nämligen fullt upptagen med det att boka oss en resa till höstlovet! (Borde man kanske begära tjänstledigt innan det att man gör sådana saker? //Hon som då inte alls har lov)

Vid sjusnåret, då sitter jag i telefonkö till stora sonens bank. Hans inloggning vill alls inte fungera, och han har ju räkningar att betala, så... 

Vid åttasnåret, då stickar jag två små varv, och tänker att snart så hinner jag med sådana saker.

Vid niosnåret, då kvällsfikar han.

Vid tiosnåret, då undrar jag vid vilken ålder, på ett ungefär, pojkar inser, att gympapåsarna inte packar upp sig själva.

Vid elvasnåret, då läser jag en sida, eller två, i min bok.

I hänryckningens tid

Med ett barn som numera simmar i såväl kallt som på djupt vatten, efter gradering har en ny färg på karatebältet sitt, därmed lämnat nybörjargrupper som tränar tidiga lördagar, får man som förälder ett nytt liv.

Jag har hånglat upp min man, och firat en helg utan måsten!

Född komiker

Han som just och jämt vågar räcka upp handen i skolan, han har i kväll varit konferencier då klassen hans uppträdde inför föräldrar och syskon.

Som om det inte vore nog, improviserade han små ståuppor mellan bidragen, drog ner skrattsalvor, och fick efter framträdandet mängder av finfint beröm.

På väg dit sa han att fröken gett honom ett litet uppdrag, och lät mig förstå att han inte var helt tillfreds med det hela.

På väg hem sa han att han helt enkelt är född komiker!

Treppenviertel

Hon har stickat sig ett par Treppenviertel, till. (Det första paret glömde hon på ett hotellrum i Turkiet!) Garnet är Fabel, och numret på stickorna är 2,5.

När rapsen här står i blom

P har nattvaktat båtar, i en av sina hemmahamnar. Stor son har varit hemma här på visit. Liten son har haft årets första fästing. 

Själv insuper jag enbart doften av raps, struntar i måsten, borden och skullen, njuter fyra dagars lov och ledighet!

Att mota det totala förfallet, sätta sig i blom

För fjärde veckan, på raken, kommer jag nu att få röda staplar i retur från min sjukgymnast, digitalt, då jag långt ifrån vardagsmotionerar så som jag ska, och sannerligen också verkligen borde. Det räcker som inte, för henne, att otränad springa milen på 57 minuter, enbart med hjälp av ett stenhårt pannben, eller det att som total novis, i tvåtimmarstid, ge sig på det där med tuffaste passet av föräldrar-barn-karate! (Det imponerar dock på mina kollegor, de träningsbesatta, idrottslärare inkluderade, och det ger mig träningsvärken från underjorden, i mååånga dagar, på raken, men...) Jag måste som göra om, och göra bättre.

Idag har jag gett håret mitt en bättre färg, och målat naglarna mina, vilket jag brukar då jag är i fas. Imorgon ska jag såväl motionera, teckna, som att gå på stickcafé! 

Det är inte bara

På andra sidan staketet står snart rapsen i full blom, och jag tänker att jag måste ta mig ur detta håglösa tillstånd av enbart existerande.

Det är inte bara!

En majsöndag i bilder

Idag är det åter dags för mig att ta Ett Foto I Timmen! Fler som gör samma sak, det hittar man här.

Vid halvåttasnåret, då ser det ut att bli en finfin dag.

Vid halvniosnåret, då skvätter jag runt med tretåren.

Vid halvtiosnåret, då övar han (som vägrar annat än kardborre på skorna sina) på det att knyta. Det är långt ifrån bara!

Vid halvelvasnåret, då hoppar jag i träningskläder och långkofta.

Vid halvtolvsnåret, då äter åttaåringen enbart ris och kycklingfilé till lunch.

Vid halvettsnåret, då har jag precis betalat 75 kr i den där parkeringsautomaten.

Vid halvtvåsnåret, då kör killarna (och tjejerna) ett entimmespass innan föräldrabarnträningen.

Vid halvtresnåret, då tackar mamman för en kort vatten- och vilopaus. Hon anar redan träningsvärk!

Vid halvfyrasnåret, då är föräldrarna i det här gänget ganska så slitna, dock ännu i träning. (Bilden togs 16.00.)

Vid halvfemsnåret, då är vi på väg hem, i regn och i solsken.

Vid halvsexsnåret, då tittar jag till såväl persikoblom som tulpanknoppar i trädgården vår. (Rådjur hålls borta med blött blodmjöl och min röda morgonrock!)

Vid halvsjusnåret, då hänger bästa vännerna på FaceTime, samtidigt som de lever familjeliv med respektive familj, spelar var sina tv-spel...

Vid halvåttansnåret, då förundras jag och njuter ljuset.

Vid halvniosnåret, då har jag för avsikt att sticka, men ser mest på Babel.

Vid halvtiosnåret, då blir det några sidor lästa i min bok.