En är sämre, igen, trots det att han testat dryga tiotalet medicineringar under det senaste året, går nu även på en hästkur med antibiotika, och är trött, riktigt trött.
En annan, i pollenchock, har utvecklingssamtalstider på sitt jobb, hämtar upp pizzor från golfresturangen, då tiden hennes som alls inte vill räcka till.
Den tredje, som bara är elva år, han har dukat så fint, så fint, med vikta servetter, bjuder till bords, drar ut stolar, bugar sig artigt, konverserar, och tänder levande ljus! Med en kökshandduk över sin vänstra arm serverar han sedan sina föräldrar, precis allt vad de önskar, som om vore han servitör på en bättre restaurang.
