Trött, tröttare, tröttast

Så mycket roligare än så har jag det inte för tillfället, än att vara trött, tröttare, tröttast! *gäspar stort*

Ett hushåll belägrat av treårstrots och tonårshormoner, en tioveckorshosta, heltidsarbete och heltiddstudier, novemberregnet som bara öser ner...

Med virkad kant!

En enkel rätstickad sjal, i ett Norogarn innehållandes såväl ull, silke som cashmere, och med mitt första försök till en virkad kant. I min iver att få till vad som jag tror är fasta maskor, fick jag nog med tanke på sjalen till på tok alldeles för många... Kanske försöker jag att pressa ut den lite med hjälp av strykjärnet (Som används så lite i det här hushållet att Viktor tror att det är mormors!), kanske gör jag det inte?

Även jag... Chevalier Mittens!

De sitter som en smäck, och var fantastiskt roliga att sticka, mina Chevalier mittens. Garnet är samma som i min Rose Red, så nu börjar både jag och min bruna kappa att vara matchade och redo för de lägre temperaturena.

Fortbildning

I väntan på att bli fortbildad inom skolans värld och lärandets processer, funderar jag mest på en helt annan typ av fortbildning.

I somras köpte jag mig en Stylish dress book via Yes Asia, fylld av mönster till ljuvliga plagg, och jag planerar nu att sy upp dem alla, då de helt är i min smak och i mitt tycke. Saken är bara den att jag ännu inte kan sy, annat än slarvig och hastig raksöm!

Jag gör mig stora virkplaner, men kan i dagsläget inte virka annat än mormorsutor. Har en hel låda ståendes, med färdiga rutor i finfint garn, som ska bli både väskor och börsar så snart som jag bara har lärt mig det där med virkandets grunder och kan få ihop dom på något vis.

De här garnerna väntar på ljuv förening! Den är nu bara ett halvt hekto bort. Ska försöka mig på att virka en kant på den enkla rätstickade sjalen, så en fortbildning i virkning känns därför som högst aktuell och mycket nödvändig. (Den vackra virknålen, som är tänkt att förgylla min lärandeprocess, den har jag köpt av Karin i Granhammar.)

Barnens alla julklappsbyten äro räddade!

Det gäller att vara ute i god tid om man vill slippa att trängas med alla andra i julruschen! Killarnas alla julklappsbyten, de där man ska ha med sig en klapp för en 20-lapp, de är nu räddade. Fem stycken ficklampor inhandlades nämligen igår på Clas Ohlson, och till de eventuellt dyrare bytena garderades det idag upp med några pannlampor.

Är det möjligt att bloggbuffra?

Viktor gillar alls inte att jag kopplar upp mig på nätet samtidigt som han använder sig av den här tjänsten för att se på Postis Per på en av dom andra datorerna i hushållet. Han vrålar så där bestämt som bara en treåring kan göra:

- Mamma, stäng av din dator! Det buffrar inte som det ska.


Buffrar inte som det ska? Jag tror att jag dånar!

Vad tycker Gustav?

Vad tycker Gustav om ICA:s nya reklamfilmer?

Han gillar dom skarpt!

Förlängt

Mitt vikariat har i dagarna blivit förlängt, så jag rusar på med mina 200% ännu ett tag!

Högersväng

När man är så där superduperstressad, så där så att hjärnan snudd på kokar av överhettning, då hänger man lätt upp sig på fullständiga oväsentligheter. Idag har jag allvarligt oroat mig för min bil!

Det slog mig nämligen imorse att jag nästan enbart svänger åt höger. Under en normal arbetsvecka svänger jag åt vänster endast tiotalet gånger, och då svänger jag ändå ganska så mycket då jag pendlar till jobbet och hämtar på dagis. Vad händer då med styrningen, däcken och övriga delar (som jag dock inte kan namnge) på min så högt skattade lilla bil!

Även jag... En Rose Red!

Vilken ljuvlig liten skapelse! Jag har ännu inte blockat den, och vet heller inte om jag så ska. Mönstret det hittade jag här, och garnet som är M&K ecoull det köpte jag där.

Vad tycker du?

Veckans stora fråga till mig, det har odiskutabelt varit "Vad tycker du om ICA:s nya reklamfilm?". Jag tycker och tänker en hel massa saker, men frågan är nog egentligen vad den som frågar tycker, tänker och känner.

Läs gärna Sören Olssons inlägg här!

38:a

Efter att ha mätt ordentligt, och kollat stickfastheten en extra gång, så konstaterade jag att min Amelia skulle stickas upp i storlek 38:a.

Så här i efterhand konstaterar jag att någon av oss definitivt inte är en 38:a!

Mellan varven

Några varv hinns det allt med mellan varven, även om det nu inte är många. Min finfina regnkappa har äntligen fått sällskap i höstrusket!

Inspiration fann jag här, mönstret beställdes via dessa, och garnet det är ett hekto av Kampes entrådiga. Tyckte att den verkade snuttig då den var som den skulle, la till några varv och den växte sig gigantisk. Jag kommer dock definitivt att sticka mig fler, i andra garner och på andra stickstorlekar, då det var en mycket enkel, snabb och klädsam liten historia.

Andas

Andas, det är något som jag nu får påminna mig själv om emellanåt. Att andas!

Potatis, potatis, potatis

Själv är jag mer en potatismänniska!

Frågan om risets varande

Gustav är mycket förtjust i ris, och frågar (Läs: tjatar om och om igen) dagligen om att det ska serveras. Om nu så inte skulle vara fallet, att ris inte står på menyn, då vill han gärna veta när i så fall som det då ska komma att erbjudas, och frågar detta (Läs: tjatar) om och om, och om och om igen.

P till Gustav efter att ha vänt ut och in på ämnet några varv:
- Det blir INTE ris!

Viktor lite tröstande till Gustav:
- Gustav, det blir ris hos mormor!

Alla dessa dagar

Idag är det visst skolmjölkens dag, och på söndag är det kanelbullens. Kanske att man skulle uppdatera sin kalender, och göra fler av alla dessa dagar till en fest?

Det är möjligt att...

Det är möjligt att jag feberyrar, ligger nämligen nedbäddad i något som förefaller vara en slags influensa, men jag tror att vardagen skulle kännas lite roligare med den här Beatlesservisen som finns att köpa hos Rörstrand.

Glencheckig

Tidningen är ännu oläst, men klänningen (Som på min långa kropp blir något mer av en tunika.) är inhandlad! Blev nostalgisk, och kunde bara inte låta bli, då jag har haft många av mina roligaste stunder i glencheck.

Saker som inte hinns med del 2

Någon annans olycka

Det att önska sig någon annans olycka, det vill man ju inte, även om det skulle innebära att ens egen lycka då var gjord. Saken är den att jag trivs så förträffligt väl på mitt vikariat, att jag fasar för den dag då det faktiskt tar slut. Detta ger mig svåra våndor!

Saker som inte hinns med

Trädgården vår är ruskigt eftersatt! Det behöver klippas, krattas, gödslas, grävas och rensas...

Smultronen förfars på sina mer än generösa plantor,

äppeldrickan är inte satt och moset det är okokt,

marmeladen hänger ännu på tunga grenar,

och det kryddgröna väntar fortfarande på att få komma in i frysen.

Ett helt fantastiskt bröd!

Kanske är receptet hämtat ur Annas nya mat? Fantastiskt är det! Det kan hanteras precis hur som helst och smakar ändå alldeles ljuvligt.

Mät upp 5 deciliter fingervarmt vatten och en deciliter mjölk i ett litermått. Smula ett halvt paket jäst i en bunke, lägg i 2 teskedar salt och en matsked honung. Häll över lite av mjölkvattnet och rör om tills dess att jästen har löst sig. Häll i resten av mjölkvattnet och rör ner ungefär 12 deciliter mjöl. Arbeta snabbt ihop den lösa degen, täck bunken med en handduk, och jäs i ungefär en och en halv timme.

Tippa försiktigt ut degen på ett mjölat bakbord, eller utan mjöl på ett av Tupperwares plastiga bakbord. Platta ut och skär snabbt i remsor, gör precis vad du vill av degen, men knåda den absolut inte! Strö på lite vetemjöl om du så önskar, och flytta till bakplåtspapprade plåtar.

Grädda bröden i 250 gradig ugn, den första plåten i 20 minuter och den andra i cirka 17 minuter. Låt svalna något, ät och njut!

En lördag i Mariefred

Gårdagen bjöd på lite vila från alla måsten, en utflykt och en trevlig tur till Mariefred.

Killarna sattes på ånglokståget till Viktors stora glädje, och själv grottade jag in mig i Grafikens Hus. Karin Mamma Andersson gjorde mig inte besviken, och jag avnjöt i lugn och ro också den övriga utställningen, samt en visning av den grafiska verkstaden.

För tillfället behöver jag mer sådant, och oftare!

E-post

Kan inte läsa min e-post innan måndag! Kontot är tydligen stängt för service och uppdateringar.

Familj, jobb och studier

Jag försöker att räcka till, åt familjen, jobbet och studierna mina. Det är inte bara alldeles enkelt!

Lite ur säsong

Viktor har totalvägrat något annat än täta gympadojor hela sommaren. I helgen tog han frivilligt på sig sina sandaler. Den här veckan har han varit barfotabarn.

Förra veckan köpte jag vinterkängor åt honom!

Fördel gymnasiet

Som personal får man gratis kaffe! Det må vara från en inte alltid så ren automat, smakar enbart sisådär även i sina bästa stunder, leder magen ens till uppror, men det är ändock för mig kostnadsfritt och bara att hämta.

(Jag har alltid tvingats betala tre kronor koppen för exakt samma typ av dåligt automatkaffe.)

Provningar och prövningar

Gustav har fullt upp med att tänka på M:s bröllop nästkommande lördag. Han förbereder sig noga, övar sig på att skåla och hurra, gör dagligen upp och justerar danslistan sin, och tänker noga ut vad som han ska ha på sig. Av de stora kostymplanerna bidde det inget, då kavajer inte var skönt, och till råga på eländet dessutom hemskt varma. Nu förhandlar han om den redan inhandlade skjortans varande. Kanske skulle en svart topp göra sig bättre, eller varför inte en vit eller en grå, med slipsen löst knuten lite så där på svaj?

Han speglar sig både ofta och mycket ingående, och försöker att råda bot på några arma tonårsblemmor med hjälp av tandkräm, sminkborttagning, ansiktsvatten, deodorant, ja allt som han nu kan hitta i badrumsskåpen våra. Clerasil det används inte, för det svider och är alls inget för honom, men kanske att underlagskräm och concealer skulle kunna funka inför fotograferingen? Hur var det nu med skjortan? Kanske att mamman kunde köpa en ny vit, och en ny svart och en grå topp, eller i alla fall en svart så att han får prova? Vilka var det nu han skulle dansa med och inte? Skål och hurra!

Nya ordningar

Här ska vi plötsligt alla iväg på morgonen, och killarna har fått några riktigt långa dagar på dagis respektive fritids.

Den enda som lider av det, det är ännu så länge bara jag!

Glad som en lärka

Jag har fått ett bildlärarvikariat på gymnasiet! :)

Otålig

Jag väntar på ett besked, väntar och väntar...

Spår i parketten

När man bara har trögt gräs och svårtrampat grus att cykla på...

Då är det tur att man samtidigt har några hundra kvadrat oljad ekparkett!

Årets första

Nykokta, från Vättern, inhandlades idag. Ikväll blir det kräftor!

Skinka på!

Vår Gustav har ju inget tal att tala om, och kommunicerar med hjälp av stödtecken, kroppsspråk och gester. Idag när vi åt smörgåsar sa han dock klart och tydligt "skinka på". Hans lycka är total, då det av honom med munnen sagda är begripligt för samtliga här närvarande, och han upprepar det därför om och om, och om igen... "Skinka på!", "Skinka på!", "Skinka på!".

Min lycka är också total, snudd på obeskrivlig, men samtidigt känner jag mig också lite ledsen. Jag tänker sällan på allt det där som han inte klarar av, utan gläds istället åt det där som han faktiskt kan. Ikväll är jag alldeles varm i hjärtat, och ler åt alla de hundratals "Skinka på!" som ljuder ner från övervåningen. Ikväll sörjer jag allt det där som han fortfarande har osagt!

Upprepningar

Det närmaste jag kommit stickning de senaste dagarna, det är då jag repat upp några varv.

Minskningarna i midjan på min Amelia blev inte alls så som dom skulle, så jag beslöt mig för att det är finare med en mer A-formad kofta (Läs: Jag fick trots flera försök inte mina tolkningar av mönstret att se bra ut!), stickar på och hoppas på att det löser sig med det i slutändan.


Den gröna sjalen var det länge sedan jag stickade på, så när jag väl tog mig några varv började jag på helt fel ställe. Nu plötsligt förstår jag varför man ska ha en liten anteckningsbok i sina stickväskor!

En av sommarens finaste dagar...

Det är en av sommarens finaste dagar, och jag är fullt upptagen av att undersöka och experimentera. Om jag upptäcker något? Det återstår att se!

Utvärdering

P blir lite orolig då jag skriver om min inställning till mina skoluppgifter så här på nätet.
-Tänk om någon av dina lärare läser din blogg!

Skulle så vara fallet (Vilket jag dock knappast håller för troligt!), då är ju i alla fall utvärderingen avklarad.

Det att undersöka och experimentera

Sämre "läxor" kunde man ha, än att just nu få ägna sig åt teckning och måleri i alla dess former, men ärligt talat är jag ganska så less på de uppgifter som jag får på mina kurser. Det är ett evigt undersökande och experimenterande, men väldigt lite tal om vad det är som vi faktiskt ska upptäcka och komma fram till. Så fort det blir för flummigt, vagt och oklart formulerat, då lackar jag ur, har svårt för att ta det på riktigt allvar, och kladdar bara på utan att bry mig det minsta om slutresultatet.

Jag gör mina uppgifter med vänsterhanden, kluddar på, i sista stund innan inlämning, och drömmer om den tid som snart ska komma. Den tid då jag alldeles själv får välja precis vad jag vill använda mina färger åt.

Jag mötte Lassie

Man vet att man bott för länge på landet då man:

1. Ringer hem då man möter Stefan Holm på Karlstads universitets gratisparkering. (Inte helt oväntat då han ju faktiskt arbetar där!)

2. Blir helt exalterad, alldeles till sig i trasorna, då man möter Robert Aschberg vid brevlådan sin.

Slut med napp

Vi har slutat med napp! På treårsdagen slängdes alla "tuttenappar" i soppåsen, för vidare transport av sopbilen. Vi var inte riktigt eniga i beslutet, och det går inte alldeles smärtfritt, men sluttuttat är det i det här huset.

På Viktors dagis tyckte de att jag var tokig, som inte lindade in det hela, eller lät honom ge bort alla nappar till några djurungar eller sagoboksfigurer som definitivt inte behöver dom. Han får tro på tomten, Gud eller Allah om han så själv vill och önskar, gå i Prideparaden tillsammans med mig som stolt mamma, men vi skänker inte bort några uttjänta sugnappar till kattungar!

Själv sög jag, som så många andra barn födda på 70-talet på napp även då jag gick på lekis, trots Barbieballerinor och gåvor både till och från jultomten, men så har jag också haft varenda modell av tandställning som man kan tänka sig. (Min tandreglerare sa några veckor efter det att jag fyllde 21, att "Du ska veta Kattis, att jag har i alla fall gjort mitt bästa!)

Viktors grammatik

Det heter ett paket och flera kapeter!

Idag var det så äntligen hans födelsedag

Den så hett efterlängtade treårsdagen är till ända. Världens finaste Viktor, han fick nu äntligen sitt kalas med ballonger i taket, mycket rosa tårta, och många roliga "kapeter".

Den enda missräkningen, det var att jultomten inte kom...

Fram och bak, och bak och fram?

Vi vet inte längre vilket som är fram och bak, eller bak och fram, på Viktors nya glasögon...

Det måste väl ändå finnas några bågar som håller även för hans framfart?

Pernilla! Mårten! Alladin! Mustafa!

Gustav är helt beroende av andra för att få sin lilla värld att snurra runt så som den ska. Förändringar är besvärliga och får ofta stora konsekvenser. Just nu brottas vi med taxiresorna, då kommunen gjort en ny upphandling, och ånyo lagt ut dessa till den som vill ha allra minst betalt. Från att ha haft ett fåtal chaufförer, samma personer under en längre tid, möts han nu av idel nya genomstressade ansikten. Vi försöker att vara positiva, slätar över att de är sena, inte hittar hem till oss trots vägbeskrivning, karta och GPS, och skojar om att de blandar ihop hans korttidsboende med hans fritidshem.

Igår var dock måttet rågat för Gustav. Under en och en halv timme (Åker man raka spåret, då är restiden femton minuter.) var han vilse i de södra länsdelarna (Vi bor i de västra!), besökte ofrivilligt både Karintorp utanför Åsbro och Askersund, var för ett tag även på väg till Degerfors, ensam tillsammans med en människa som han aldrig tidigare ens sett.

Efter en orolig natt ropade han imorse, förtvivlat ut över nejden, efter de chaufförer som han har varit så trygg med och kunnat lita på. När han hade åkt (Givetvis även idag med en för honom helt ny chaufför!), var jag benägen att göra detsamma...

Ännu omärkt

Skulle jag någon gång få för mig att tatuera mig, då skulle jag välja den här. Praktisk, snygg och funktionell!

Garter Yoke Cardigan

Mönster: Garter Yoke Cardigan
Garn: Kampes 3-trådiga, färg 215
Stickor: 4,5

Jag kommer med all säkerhet att sticka mig någon mer kofta med hjälp av det här mönstret. Är dock inte överförtjust i ärmlängden, då den mest ger mig känslan av att jag vuxit 10 centimeter över sommaren... Skulle också kunna tänka mig en något längre rätstickad nederkant.

Bondkakor

Jag må göra små utsvävningar ibland, senast till Leilaland, men jag återkommer alltid till de gamla hederliga bondkakorna. (För övrigt den enda kaka som jag tycker smakar riktigt gott även till grönt thé!) Det är snabbt och lätt gjort, att hacka ihop 5½ dl vetemjöl, 2 dl socker, 1 msk sirap, 1 tsk bikarbonat, 1 msk vatten, 1 dl grovhackad mandel och 200 g smör, rulla ihop och låta vila i kylen, skära i skivor och sedan grädda dryga 5 minuter i 200 gradig ugn.

För mycket färg

Ibland kan man sätta för mycket färg på tillställningen!

Grönt är verkligen skönt!

Den är så gott som klar min Garter Yoke Cardigan. Återstår bara att sy i knappar så snart som den har torkat. Är lite nyfiken på passformen, då jag naturligtvis inte stickade mig en provlapp innan det att jag frejdigt satte igång...

Förgylld lunch

Om inte färg, så i alla fall lite guld på kanten. Rejält med socker på lunchpannkakorna! (Då ingen ser, då brer man också på dom lite riktigt smör...)

Viktors "schlagsögon"?

Igår gjorde vi den här veckans första besök hos optikern, och fick då beskedet (Sagt med låg och mycket allvarlig röst!) att "Nu finns det tyvärr ingenting mer som vi kan göra!".

Nya är därför beställda, och de kommer redan under dagen!

Ytterligare färg på tillvaron

Att ta fram vattenfärgerna redan innan frukost, och idka pyjamamålning, det är en bra start på dagen det.

Sätta mer färg på tillvaron

Även Gudrun Sjödén kan sätta färg på min tillvaro! Igår landade bland annat den här lilla skapelsen på en bensinmack nära mig.

Bilden har jag lånat här!

Att sätta lite färg på tillvaron

Tänk vad en enkel hårtoning kan göra för att lysa upp tillvaron!

Det regnar här i Närke idag

Men jag vet inte om du har det så mycket bättre än jag?

Vi har en riktig pyjamasdag, hasar runt här hemma och gör just ingenting annat än bara myser. Måsten, borden och skullen får vara, och oavsett väder tar vi nya tag imorgon.

Gårdshus

Om jag hade 160 tusenlappar över, då skulle jag slå till på Ernst Kirchsteigers gårdshus direkt. Hade jag 200 tusenlappar över, då skulle jag ha en egen verkstad i det, med både drejskiva och en hyfsat stor keramikugn.

Bilden har jag lånat på na.se, och den är tagen av Christer Pöhner.

Då kassan är skral, efter en lång föräldraledighet och dryga studier, funderar jag på om det går att byta fönster i det gamla stallet som vi redan har ståendes på gården?

Med oss hem från skogen

I korgarna hade vi gula kantareller, och i hinkarna låg det både blåbär och smultron. På kropparna våra hade vi dessvärre fästingar!

Nära ögat

"Det var nära ögat mamma!", sa Viktor då han låst mig ute.

Färdig "uppifrånochnerkofta"

Jag tycker själv att den är toksnygg min "baskerkofta", och är så stolt att jag nästan spricker. Ett stort och varmt tack till Tant Kofta som delade med sig av detta fantastiska mönster, gav handledning på vägen och kom med glada små tillrop under resans gång!

Garn: Visjögarn, från Östergötlands ullspinneri, i färgerna svart och mörk karamell
Stickor: 3,5

Knappar: Drops artikel 529