Jag vet att det säkert blir bra, men...

Första dagen på fritids. Han vill absolut kramas redan i bilen innan det att vi går in, så att vi har det som gjort. När jag går, då omfamnar han ändå mina långa ben, både hårt och länge.

När jag kommer på eftermiddagen, då blir han så glad! Berättar på väg hem att det bara har varit sådär, att han varit för sig själv, inte just lekt med någon, och att han har känt sig alldeles, alldeles ensam.

Mot kvällen gråter han, blir arg, är alldeles förtvivlad, säger att han inte vill vara där mer, och att han alls inte vill ha några nya kamrater.

Vi försöker peppa honom, pratar om hur kul som det snart kommer att bli, och säger att många barn kanske fortfarande är på semester.

Det skär i mammahjärtat, och inuti gråter även jag!

Anledning till oro?

Han ville verkligen visa mig något, sa att han hade pyntat och gjort det fint i trappen. Bör man oroa sig?

Ja må han tillfriskna

Då han serverades popcorn och cola denna högst vanliga måndag i augusti, på grund av hosta och feber, då sjöng han mycket glatt "Ja må jag hosta, ja må jag hosta, ja må jag hosta uti hundrade år...". Nu förklarar även jag mig sjuk, men jag hoppas på snabbast bättring!

Särskild service och undantagsregler

Igår var det hans dag, och han som bestämde. Idag har han förklarat sig själv sjuk, och kräver därför särskild service och undantagsregler. (Han uttrycker sig exakt så!)

Som att det inte räckte

Inte nog med det att han nu är sex år, han har plötsligt också blivit superhjälte!

Vem stör vem?

Dom la till precis bredvid oss, vid samma lilla klipphäll i viken. Upptäckte att vi hade barn ombord, som kunde störa deras fridfulla tillvaro, men tröstade sig med att han ju ändå snart skulle komma att somna... En del straffas hårdare, och mycket mer direkt, än andra!

Kokettsmurfen

Vi ser på Project Runway Allstars, och femåringen kallar just honom Kokettsmurfen. Jag är benägen att hålla med!

Imorgon gör han sin sista dag på dagis

Trots det att han känner sig helt färdig med dagis, så har han inga som helst planer på att börja i förskoleklassen till hösten. I söndags fick han ett fint erbjudande, att flytta in hos sin gammelmorbror, som ju är pensionär och ledig på dagarna. Nu har han packat sin lilla resväska med enbart Nintendot, och undrar när han egentligen ska lämna boet. Det hastigt växlande humöret, hos den blivande sexåringen, det får man på köpet!

Avslutningstider

Viktor är på avslutningsmiddag på sitt dagis nu ikväll, och jag som tycker att det var alldeles nyss som han skolades in efter en lång föräldraledighet.

Hur firar man den här dagen?

Han har gjort små flaggor att vifta med på dagis, och undrar nu hur och varför man egentligen firar den här dagen. (Först trodde han nämligen att de var till Zlatans ära, och att det hela hade något med det kommande mästerskapet i fotboll att göra.)

När vi bodde i stan, och dagen inte var en helgdag, då köpte vi oss varsin Sverigebakelse på närmaste konditori, och så var det bra med det. Något år firade vi även skolkamrater till Gustav, som precis fått ett efterlängtat medborgarskap, med en picnic på kvällen i Stadsparken.

Medborgerliga fri- och rättigheter, de är ju i sig inte så enkla att förklara för någon som är 5 och ser det som självklarheter, och hur sjutton firar man egentligen sådana härligheter på bästa vis?

Juni, juli, augusti

När vi åkte från dagis idag, då frågade han mig när man egentligen slutar med fotboll, och sa sedan surt att "Jag kan ju inte hålla på med det där hela tiden. Jag har inte tid!".

Sedan iklädde han sig nyaste träningsstassen, införskaffad i helgen tillsammans med finaste fotbollsskorna, hällde saft i vattenflaskan, och gav sig av mot sitt livs andra träning.

Väl hemma igen så var han riktigt ilsken, och menade att "Jag kan ju inte behöva spela det där ända tills dess att jag fyller sex!".

Fotbollspremiär

Han som på bilden håller i bollen, det är vår son. Sonen som har klädkod bankdirektör. Den son som på fullaste allvar önskar sig en monokel, och ett par riktigt bra steppskor. Vi har försökt att inte påverka. Medvetet legat riktigt lågt. Vi två, som faktiskt varit rätt så bra. Kanske har vi inte uppmuntrat honom tillräckligt? Han tyckte nämligen att det var förskräckligt! "Det var alls inte roligt! Man var bara tvungen att slita och slita..."

Vi firar dock en seger, då han frivilligt iklädde sig träningskläder! (Om än både trendiga och nyinförskaffade.) Mjukisbyxor har han tidigare ratat, sedan det att han fyllde två.

Mitt rike

Här lyser uppenbarligen den stora solen över studsmattan. Den röda figuren till höger, det är jag det. Jag har fått en gul krona på huvudet, för att jag är drottningen. Med tanke på armarnas placering framstår jag som ganska så bestämd, den stora glada munnen till trots, och det stämmer nog då alla vårblommorna faktiskt ännu finns kvar i det som på bilden är mitt rike.

Lycka och konsumtion, igen

- Mamma, jag är sååååå lycklig!, sa han när vi åkte från det stora köpcentrat, samtidigt som han sken som en sol och höll hårt i den lilla väskan.

Jag trodde nog att han skulle välja en anskrämlig sak med Disneyfigurer, eller den oförskämt dyra med tryckt kartbild i vintagestil, men det blev faktiskt en mycket enkel historia, som uppvisar stora likheter med brorsans "Korttidsväska".

Medicinskt undantag

Han har haft vattkoppor en gång, utan tvekan, och den gången var vi så glada att han till skillnad från sin storebror kom så lindrigt undan. Den här gången är det inte lindrigt!

Din och min lediga dag

Viktor pratar oavbrutet och hela tiden, precis som sin mor även på inandning:
Idag är det din och min lediga dag mamma, och Gustavs också på sätt och vis, fast han är ju på sitt det där Korttids... vi ska ha det mysigt och ha pyjamas... först ska jag leka med mitt lego en stund, och då kan du få sticka lite om du vill... du behöver inte tvätta eller städa precis just då, man måste inte det om man inte vill... vi måste inte laga någon mat, vi äter lunch på MackaDonken, och du vet hur många kycklingbitar som jag vill ha, jag nöjer mig inte med bara fyra...vi måste inte cykla något, kanske bara en stund på din cykel, i alla fall inte träna på något som jag inte vill... vi ska bara ha det mysigt idag mamma, eller hur, jättemysigt hela tiden... vi kan äta mellis på trappen om det inte blåser för kallt, eller framför teven om det är något program som jag vill se just då... vi kan se på legot på affären en lång stund, eller hur mamma, så länge som vi vill... man behöver inte duscha idag om man inte vill, eller hur, när vi bara ska ha det mysigt mamma... och sen när pappa kommer hem från jobbet...

Årets Gullefjun

Direktlevererad från dagis kommer årets sötaste kyckling. Minner starkt om pysslaren själv!

Kanske får han ändå slutbetyg i idrott?

Han som inte har några som helst planer på att någonsin lära sig att simma, och därmed inte kommer att få något slutbetyg i idrott från grundskolan år 2022, han har idag alldeles frivilligt och med mening doppat huvudet under vattenytan på badhuset, och det många gånger. Det finns hopp!

Vända andra kinden till?

Vi diskuterade länge igår, att man ska säga till en vuxen när någon bara slåss och bråkar på dagis, och inte slutar då man själv säger ifrån. Jag framhöll att man absolut inte ska slå tillbaka, eller fortsätta bråket, för då är man ju precis lika dum som den som började.

Pappan till den som jag diskuterade det hela med, han säger tydligen bestämt, att om någon slår en riktigt hårt, så hårt att man börjar gråta, då slår man tillbaka. "Man tar inte hur mycket stryk som helst!"

Jag undrar jag, på vilket vis vårt gemensamma barn kommer att knyta sina nävar?

Den läskiga nyckeln

Han är just inte rädd för något annat än nagel- och hårklippning, och har med tanke på att han aldrig sover sett det mesta på både teve och film utan att ens höja på ögonbrynen. Den gyllene nyckeln på Bolibompa det vägrar han dock att se utan sällskap av mamman och gosekuddarna sina. Denna stillsamma saga, och figurerna gjorda av gamla toarullar, flirtkulor och garn, är tydligen det absolut läskigaste som finns!