Det är åter dags för mig, och många andra, att ta
Ett Foto I Timmen!
Vid midnatt, då är jag äntligen hemma, efter tre dagars fortbildning, toppat med tågkaos, packar upp små presenter, till killarna mina. (Stor son får finfina hörlurar, men de ville alls inte fastna på bild!)
Bonusbild: Själv fick jag mig en lyxig sjal, By Malene Birger, och önskegarn till en kofta.
Vid ettsnåret, då får mitt ögoneksem smörj.
Vid sjusnåret, då går jag igång på kaffe och medikamenter.
Vid åttasnåret, då lyssnar jag på en podd.
Vid niosnåret, då är jag på väg till jobbet, efter väl nyttjad komptid.
Vid tiosnåret, då arbetar förberedelseklassen på med sina parafraser.
Vid elvasnåret, då görs det bildmontage.
Vid tolvsnåret, då arbetar jag en mot en.
Vid ettsnåret, då förändras det ansikten.
Vid tvåsnåret, då är jag på väg hem.
Vid tresnåret, då masar jag mig upp på det där löpbandet för ett pass med korta intervaller.
Vid fyrasnåret, då är jag så inne i 15medPaolo, att jag alldeles glömmer av det att också fotografera.
Vid femsnåret, då får jag veckans tulpaner.
Vid sexsnåret, då upptäcker jag att jag saknar det sticknummer som jag nu behöver.
Vid sjusnåret, då har han möblerat om och bäddat ner sig, inte alldeles kry.
Vid åttasnåret, då har jag parkerat mig i soffan mittemot.
Vid niosnåret, då sätter jag åter fjutt på den försummade trivselbrasan.
Vid tiosnåret, då är det inget annat än en långsam brittisk deckare som här gäller. (En deckare som, för övrigt, snudd på alltid innehåller stickalster av Kate Davies!)
Vid elvasnåret, då repar jag upp.
Vid midnatt, då börjar jag om, med annat mönster.
