Jag har ett minne som få och glömmer sällan bort något. Förra veckan så föll en av Gustavs tandläkartider ifrån, trots en påminnelse via sms dagen innan, och räkningarna våra betalades inte i tid.
Jag har brunnit ut en gång, rusat in med full fart och kraft i den berömda väggen, och vill för allt i världen aldrig någonsin hamna där igen. (Innan det trodde jag att det var diagnoser för arbetsskygga och veklingar, utbrändhet och utmattningsdepression, efteråt vet jag bra så mycket bättre.)
Hur tar man hand om sig själv på bästa vis? När man ärligt talat vare sig hinner med eller har tid för det. Jag vet ju innerst inne så väl, både att och hur man borde!
Ja, det där är läskigt. Att plötsligt glömma saker o andra tecken. Då måste man ta hand om sig och varva ner men hur enkelt är det? Ibland går det knappt.
SvaraRaderaJa, var rädd om dig!
SvaraRaderaAtt du inte lagt in något på bloggen de senaste veckorna hoppas jag beror på att du prioriterar rätt saker, - en blogg är inte livsviktig. Sköt om dig och var rädd om dig!
SvaraRadera//Anne