Ett Foto I Timmen

Idag tar jag, tillsammans med många andra deltagare, ett foto i timmen.

Vid halvtolvsnåret kommer jag med all säkerhet att ställa klockan, krypa ner mellan lakanen och läsa några kapitel i min bok. (Sista bilden spekulerar jag dock fram, i ett kort avbrott för reklam!)

Vid halvelvasnåret väljer jag bort brasan för en annan kanal på teven.

Vid halvtiosnåret, då snålar jag sannerligen inte med brieosten från igår.

Vid halvniosnåret sitter jag där jag satt, och gör inget annat än tidigare timme.

Vid halvåttasnåret byter jag soffa, nattar trött Gustav, och kollar samtidigt in alla de andra som också har tagit ett foto i timmen denna söndag i januari.

Vid halvsjusnåret börjar det att bli riktigt spännande, och Viktor teaterviskar att slutet kommer att vara gott.

Vid halvsexsnåret bestämmer vi oss för att smurfa.

Vid halvfemsnåret är det dags för soffhäng igen, och ännu lite skidskytte.

Vid halvfyrasnåret funderar jag fortfarande på det.

Vid halvtresnåret fäster jag trådar på min senaste Augustine, och funderar på huruvida den måste tvättas innan användning.

Vid halvtvåsnåret serverar jag de andra något av det värsta som jag vet.

Vid halvettsnåret är det soffhäng framför skidskyttet. ( Som den uppmärksamme noterar, så kan vi inte längre kalla oss för tjocktevefamiljen!)

Vid halvtolvsnåret har skålarna slickats färdigt, och det vankas mjukpepparkaka till eftermiddagskaffet.

Vid halvelvasnåret handtorkar jag disk, då diskmaskinen vår behagat att tacka för sig.

Vid halvtiosnåret läser jag söndagstidningarna, dricker kaffe och tar mig dagens andra prilla

Vid halvniosnåret är det dags att stiga upp. Minns att det inte var så särskilt länge sedan som det att få sova till klockan sex kändes som en riktig sovmorgon i det här huset!