Till saken hör att jag faktiskt har ansökt om ett nytt. I hyfsat god tid. (Beslutet om rätten till färdtjänst, det gäller i fem år, och det är sedan helt upp till oss själva att hålla reda på just det datumet. Något brev, eller meddelande om, att det snart är dags, att söka om, på nytt, det får man nämligen som brukare, eller anhörig, absolut inte!)
Uppenbarligen är handläggningstiden lång, mycket lång!
Hur sjutton tror de att vi ska klara vår vardag, vår tillvaro, tills vidare? Vi bor nämligen, i den här familjen, arbetar, går på skola och fritidshem, i tre olika kommuner.
Vilket vanvettigt galet system, det låter ju som byråkraternas himmelrike det där och så enkelt det måste vara att göra det hela mer smidigt! Och vilken eländig känsla att liksom vara utlämnad åt andras godtycke och godhet.
SvaraRaderaAndras godtycke och godhet, står mig efter dryga nitton år, nu upp i halsen! :(
RaderaByråkrati i sitt esse. Vad tjänar man på detta?
SvaraRaderaNä nu blev jag arg! Men mest ledsen!
Grrr!
Arg och ledsen, det blir man, och absolut ingen tjänar något på detta, så...
RaderaÄr det FK eller kommunen som har hand om sånt? För de och AF verkar leva i en annan verklighet än oss vanligt dödliga. Hoppas verkligen att det löser sig ögonenböj!
SvaraRaderaMen som du nämnt, hans kromosomer kommer kanske att rätta till sig, så det är nog bra att bara ha 5 år, för vem vet om han har behov av färdtjänst om några år. Kan inte låta bli att vara ironisk, det är mitt sätt att inte gå i taket, pga byråkratin.
Det är länstrafiken, i just det här fallet... Och själv använder jag både av ironi, och en stor portion humor, för att stå ut!
RaderaÅh, så trött man blir på allt krångel! Varför kan det inte vara enkelt?
SvaraRaderaDet undrar jag med! ;)
Radera