Jag avslutar dagen med kolakok, som innan det, bland mycket mera, innehållit prat om språk med ilsken åttaåring, i luven på sin far, skrivandes dumma lappar, har återigen måst sansa mig, andats djupt, betonat alla människors lika värde, poängterat det som vi i vår familj tycker är viktigt, oavsett hur som det sägs och låter, på skolan, bland hans små kamrater.
Krävs det en hel by för att fostra ett barn, då är vi illa ute här på det mycket likriktade och trångsynta landet, där i princip två av tio är Sverigedemokrater, i svängen av världen där som vi nu bor! (Dagar som dessa, då saknar jag innerligt söder i stan, dess saliga blandning av precis allt och alla, där hans storebror hade förmånen att få växa upp och faktiskt också formas. Hans storebror, som här på landet, minsann också möter fördomar...)
Oj! Ha en God Jul hur som helst!
SvaraRaderaMm, på den fronten ligger vi inte värst bra till här på orten heller. Och jag tänker att det sannerligen inte kan vara lätt att vara åtta år och förstå vidden av det hela.
SvaraRaderaHoppsan!
SvaraRaderaJa livet är hårt, man önskar att våra små får växa upp i en tolerant värld.
SvaraRaderaMen jag tror på mänskligheten så någon ggr kanske.....
Men med kloka föräldrar så tror jag att det finns hopp.
SvaraRaderaPs. Och gläds åt att åtta av tio är vettiga Ds.
SvaraRadera