fredag 31 juli 2015

Vi måste prata om snarkandet

En mig mycket närstående person snarkar här så att taket lyfter, oavsett. Min nattsömn är störd, mycket störd! Jag är trött, något så vansinnigt trött.

2 kommentarer:

  1. Min svärfar snarkade så att det till sist blev skilsmässa. Kanske inte enbart därför, men det var hemskt att höra. Det dååånade när han låg och sov! Mina barns pappa hade nog ärvt snarkanlagen och ett tag låg han i husvagnen och sov. Det hördes därifrån också. Han är alltså min före detta man. Nu är det jag som snarkar och torde väl få inrikta mig på ett besök i husvagnen. Ett längre eller kortare. Det är VANSINNIGT irriterande att inte få sova, så jag förstår pv (som ändå tycks sova gott ,-). Att ideligen putta på någon och säga "vänd dig om" och så börjar eländet om igen direkt, det är så irriterande så man nästan svimmar.

    SvaraRadera
  2. Ja, detta är ett problem du delar med flera. Jag har levt med det här länge också så jag vet hur tortyrliknande det faktiskt är att bli väckt oupphörligen. Har ni pratat med någon om det? Min systers man fick en bettskena som håller hakan på plats och det har hjälpt jättemycket. I min mans fall visade det sig att han har allvarlig sömnapne vilket är väldigt vanligt när man snarkar på det här sättet. Han sover större delen av natten med andningsmask vilket han inte gillar alls, men det är ett måste med tanke på att det annars förvärrar hjärtbesvär. Separata sovrum är ju annars den vanligaste, men tråkiga lösningen. Men du har rätt: prata om det och se vad ni hittar för lösning. Bättre med tiden blir det inte, snarare tvärtom, tyvärr!

    SvaraRadera