Jag stängde till slut av, någon gång på förmiddagen, putsade fönster, lyssnade på poddar, bjöd på pyttipanna med stekta ägg och rödbetor till lunch, putsade några fönster till, såg på vad någon byggt i Minecraft, trillade köttbullar till påskbord, lagade blomkålssoppa och utlovade glass. Undvek.
Efter middagen, nu ikväll, har jag inte ägnat mig åt annat, än det att faktiskt uppdatera mig på eländet. Terror och hot.
Jag som lever mitt i detta tycker det är bra att du trots allt mellan köttbullar och pyttipanna ändå försöker orka med en verklighet som är Europas och därmed också Sveriges. Det är inte många bloggarevsom tar sig ut i verkligheten mellan sill och påskris så jag herbdig heder för det! Glad Påsk trots allt!
SvaraRaderaJa, det var förfärligt det som hände igår och väl lär hända igen, på närmare håll än i Bryssel. Jag blev sittande i timmar framför tv:n, sen stundade jobb och sen hem igen och ny omgång framför nyheterna. Hu!
SvaraRaderaHatar det. Jävla svin, pardon my French. Att leva på som vanligt, att bry sig om sin vardag och det som gör livet värt att leva är dock den enda verksamma boten mot det onda även i ett större perspektiv. Att fastna framför tv:n kan kännas som att delta, för en stund, och givetvis ska man informera sig. Men sedan räcker det. Medkänsla med offer och anhöriga blir kvar och accentuerar den oändliga tacksamhet jag känner för mina egna, här och nu. Domedagsstämningar är ingen betjänt av.
SvaraRaderaLevde i ovisshet om det som hänt nästan hela dagen, en av fördelarna med att åka till Tom Tits med klassen. Men på eftermiddagen fick även vi klart för oss att Bryssel var under attack. En hemsk avslutning på dagen.
SvaraRadera