söndag 10 juni 2012

Fotbollstickning

Nu har jag kommit till den där punkten, den då jag måste fatta ett beslut (Vilken storlek ska jag egentligen gå på? Hur mycket krymper eller växer garnet vid tvätt? Hålmönster, vad gör det för skillnad vid blockning?), och nu precis börjar andra halvlek.

Viva España

Här bjuds det nu på försnacks till försnacket. Heja Spanien!


På rundstickan en Something Silver

Jag stickar på en Something Silver, och våndas som alltid över det där med storleken.

Hur många koftor ska jag göra, innan det att jag förmår mig att sticka en provlapp? Hur många koftor ska det sedan ta, innan jag lär mig att också tvätta densamma?

Ikväll ska jag i alla fall klämma mig i oket, har jag tänkt mig, innan det att jag går loss på kropp och ärmar. 


Regntungt

Det är ingen vidare ordning på vädret den här söndagen! I lite sol, mycket regn, hagelskurar och åska, sysselsätter vi oss med ungefär allt och ingenting.  Ärenden har uträttats. Någon har varit på kalas. Den som nu har sommarlov, han vägrar prompt det mesta.

lördag 9 juni 2012

Halvlek

Holland-Danmark, Heineken, expertkommentarer och en stickning. På måndag är det allvar!

fredag 8 juni 2012

Och hans pappa Christian är i himlen

Det är inte så särskilt ofta som han är ledsen vår Gustav, men nu ikväll så grät han sig tidigt till sömns.

Vi har firat den snyggaste fastern i stan på hennes studentdag. Hängt med farfars härliga familj, tjusiga fastrar i flera generationer, undersköna kusiner, kramats varmt med finaste "farmor Rut" (Som är riktigt gammal gammelfarmor, och som trots sin demens känner igen precis just honom bland alla andra som hon inte riktigt minns!), och haft det bara bra.

Det är då som det blir så påtagligt. Någon fattas!


Vi var alls inte överrens om presenten. Gustav tyckte snygga jeans, som han ju själv alltid önskar sig så snart som det ska firas något, samtidigt som jag inhandlade muggar Mademoiselle Oiseau från Rörstand.

Studentens lyckliga dagar

När jag själv tog studenten, då var jag bara sååå lycklig. Jag hade mina allra bästa vänner utanför skolan, en mycket aktiv fritid, ett välbetalt sommarjobb, lägenhet på gång, och kom in på precis alla de utbildningar som jag hade sökt till. (Att jag sedan hamnade på lärarutbildningen, som jag ens inte hade valt, det är en lång och helt annan historia... Jag blev ju tokkär den försommaren som det begav sig, och ville helt enkelt inte lämna stan!) Arbetsmarknaden var finfin, och de omkring mig som ville annat, de fick en andra chans på Komvux.

Idag tar många ungdomar studenten, på samma gator som jag, och det utan någon som helst framtidstro.