Sömn

Mina barn sover inte. *gäspar* Har funderat på om det är att bara gilla läget, acceptera en gång för alla att det är så som det faktiskt är, men jag är trött... Viktor somnade 23.30 och vaknade 05.47. Däremellan så har jag petat in nappen, tröstat, matat, petat in nappen... Jag är trött!

Efter år av vakna nätter tillsammans med Gustav, så är jag ganska så härdad vid det här laget. Jag är också något av en expert på vad det gäller världens alla så kallade sömnmetoder. Kan råda andra, få det att fungera, men mina egna barn dom sover minsann inte bättre för det.

Nu ska jag som en sista åtgärd läsa Somna utan gråt av Elisabeth Pantley. Har ett väl tummat och tejpat ex av The No-Cry Sleep Solution, men det kan (läs måste) ju vara så att jag råkade missa något väsentligt när jag läste den på originalspråket...

Det kan väl inte vara så enkelt, att mina barn har ett extremt litet sömnbehov?