Höstkänning

Tvätten är omhändertagen, krukväxterna vattnade, återvinningen har fått ett besök, lunchen sedan länge lagad, äten och uppdiskad, den yngste roar sig tillsammans med en kamrat, och söndagsmiddagen är förberedd så långt som det nu bara går.

Lagom till eftermiddagsfikat blåste det upp, löven virvlade runt, i sprakande färger, och snart piskade regnet mot östra gavelns fönster.

Jag tar mig en kopp te, till, slår mig ner i min länstol, tänder lampor, stickar och lyssnar av sparade poddar, låter eftermiddagen bara gå. Välkomnar vilan!