En ond måndag

Jag sov inte mycket inatt, och förväntar mig inte mer av natten som kommer.

På jobbet frågades det om jag hade träningsvärk idag, när jag mödosamt reste mig ur min stol, eller långsammare än vanligt hasade mig fram i korridoren.

Väl hemma har jag inte förmått mer än att fästa två ynka trådar, på en sedan länge, i princip, färdigstickad kofta.

Jag har dock njutit av en brasa, och lyssnat länge på mina barn, vet att det snart vänder, då vissa medikamenter kickar in. Sämre kan man allt ha det!